gifvit, eller att hon icke deltagit uti de laglösheter som sonen möjligtvis begått, och att hon icke vet om de penningar H. C. Lidbäck sålunda om:händer fått, kommit Massan till godo eller hvart de tagit vägen; hvadan hon anhöll, att genast blifva skild från målet här hos Kämners Rätten. i I afseende på de bref från H. C. Lidbäck till åtskillige hans vänner härstädes, hvilka bref v. Häradshöfding Göök vid förra tillfället inlemnat, anförde Audi.ör. Lorange: att samma bref vore att anse såsom samtal emellan fyra ögon och att således något afsende å deras innehåll icke borde kunna af Rätten fästas, samt att då egarne till desse bref, hvilka på oriktigt sått kommit i Borgenvarernes händer, icke velat dem behålla, brefven, såsom Lidbäcks enskilta tilhörighet, borde till honom återställas, hvilket åter af Tit. Göök bestriddes. Härefter yttrade Lidbäck, att v. Häradsh. Göök skall vid Kunga Härads-Rätt i Kronobergs Län hafva varit tilltalad för förfalskningsbrott, efter hvad det blifvit Lidbäck berättadt, och hemställde Lidbäck om H:r Göök kunde tillåtas, att fortsätta fullmägtigskapet härstädes; dertill H:r Göok svarade att Lidbacks så beskaffade uppgift vore lika mycket sanningslös som ansvarsfull, hemställande Göök huruvida samma uppgift icke borde från Protocoilet uteslutas, hvartill Lidback genmälte, det han, som för närvarande icke i detta afseende vore dokumenterad, ej hade emot, att nämnde uppgift från Protokollet för det närvarande uteslöts; väl vetande att hvad som i detta fall nu blifvit sagdt icke undginge Tidningsskrifvarnes uppmärksamhet. Nu företrädde Handl. Ericsson från Halmstad och inlemnade en skrift, som innefattade dels Lidbäcks förhållande mot honom i afseende på den dragna Wexeln å ett hus i London som icke existerar, och dels Ericssons påstående att L. för denna dess bedrägliga åtgärd måtte undergå laga ansvar, hvarå L. gaf till svar, att det borde med MantalsCommissariernes i London autentika bevis styrkas att ifrågavarande handelshus icke finnes, innan gifvet vore, att Lidbäck dragit på icke existerande person, och att således Not. Publici betyg i denna del icke vore tillräckligt. Stadsmäklaren Edvin Leffler, på kallelse nu tillstädes : och anmodad, att öfver Lidbäcks transaktioner? med honom uppgifva förloppet, yttrade: att han väl med handelshuset H. C. Lidbäcks enka komp. för längre och kortare tid sedan haft åtskillige mäklare-transaktioner, men att han icke fann för godt att härom afgifva en speciellare berättelse, helst en sådan äfvenledes skulle komma att till någon del i dagen lägga hans egna affärer, hvilkas tillstånd icke anginge någon annan, så länge han är i tillfälle göra rätt för sig, och att i fall någre af honom utgifne löpande skuldsedlar presenterades, vore han både villig ochi sillfälle att dem infria; hvarjemte Leffler hemställde till domstolen huruvida afgifvande närmare besked i detta ärende vunne vitsord genom hans jaflagdemäklare-ed, i hvilket fall han skulle kunna tala om bestjernade och obestjernade I procentare bland köpmansklassen, och sålunda öfver grundorsakerne till Lidbäckska obeståndet; hvarvid v. Häradsh. Göök inföll med den anmärkning, att han icke ansåg detta senare Lefflers enforande böra till protokollet upptagas, deremot Leffler nu begärde Domstolens bestämda yttrande deröfver. Kämners Rätten afsade, att ehuru Hr Gööks yrkande, att Lidbäcks anmärkning rörande mot Göök anstäldt åtal om forfalskningsbrott måtte ur protokollet utgå, enär Lidbäck icke tilltrodde sig att i egenskap af angifvare uppträda, blifvit af den sistnämnde bifallet, fann Kämners Rätten likväl vid det förhållande, att anmärkningen kunde föranleda ansvars påstående mot Lidbäck af Allmän Aklagare, den samma böra i protokollet qvarstå; och biföll Stadsmäklaren Lefflers yrkande att hans framställda fråga måtte i protokollet anteknas. Spektaklen, under Herr Delands styrelse, fortgå, som det tyckes, till såväl publikens som de spelandes nöje och tillfredsställelse. — Pjeserne gå i allmänhet förträffligt. De yngre Sujetterne hafva mycket vunnit af umgänget med Herr och Fru Torslow ; åtminstone har deras spel blifvit säkrare och mera karakters-målande. Mamsell Widerberg är en för vår scen ny Sujet, med ganska goda anlag att blifva en skicklig skådespelerska; hon har vackra naturliga maner, en stark och behaglig organ känsla och harmoni i uttalet, med hvilka fördelar man redan kan hinna långt under en så god ledning, som den, hvilken erbjudes denna unga skådespelerska, — Sällskapet är verkligen så kombineradt (menas förmodligen .sammansatt?), alt äfven ett större stycke kan uppsättas och utföras med all den precision och jemnhet somaf en Landsorts-teater rimligtvis kan fordras; lägger man dertill Herr och. Fru Torslows utmärkta talanger, så erhåller det hela ofta en lyftning (! 2), som tillfredsställer konstens högre fordringar. — (Götheborgs Dagblad.) j w— — — — — — —-— — ———— rr a vu —m— ofoinrincrrmmnnnnomownwmmm-vmmor-mmsmnsnm——n