Aftonbladet – 5 mars 1836, sida 1

Frankrike. Vi meddela våra Läsare i dag några detaljer angående Fieschis och de såsom hans medbrottslige dömde, Moreys och Pepius afrättning i Paris, hvilken fästat inseglet på de många händelser, som ulldragit sig i FrankI rike under det sista halfåret. Rättegången i denna sak har varit rik på ämnen för betraktelser. Oaktadt alla ; möjliga försök på åklagaremaktens sida, att genom de mest hårdragna slutledningar få brottet till en partisak, en komplott af republikanerna, har ifrån början till slut icke den minsta skymt af sannolikhet dertill förekommit. Sjelfva Morey och Pepin, som utan tvifvel synas hafva vetat af planen, äro likväl icke, emot sitt nekande, öfverbevisade derom med någon annan omstär dighet, än Fieschis och Nina Lassaves, hans mätress, angifvelser. Att brottet varit en isolerad tillställning, och utan alla politiska anledningar eller samband, bekräftas också på det fullständigaste af den hufvudböjelse, fåfängan, som Fieschi under hela rättegången och ända in i dödsstunden ådagalagt, och som bevisar till hvilka bedröfliga följder denna böjelse, och begäret att väcka uppseende, kunna Jeda. Hans ständiga försök, att synas i publikens ögon som en 7stor brottsling, och lägga någonting sublimt uti motiverna; hans ull biktfadren yttrade saknad, att ej förr hafva känt de vackra, religiösa och moraliska läror denne lemnade honom, emedan han då skulle hafva blifvit prest och en förträfflig prest; hans begäran på sjelfva dödsdagen, att först blifva afrättad, för att gifva exempel på en vacker död, och hans önskan att hufvudet skulle modelleras, för att säljas; allt detta, utom otaliga andra omständigheter, bekräftar, att högmodet var.den djefvul, som dref honom till alla sina handlingar, och att han i dödsstunden ingalunda var betagen af den kristliga ödmjukhet och religiösa anda, som. kunde väntas afen sinnt ångerfull och botfärdig person. Märkvärdigast af allt måste dock hafva varit, att höra denne genomträngde skurk -stå och säga, att be gäret att frälsa fäderneslandet varit anledningen till hans: anläggning, samt försäkra domstolen, att, utan densamma, kossackerna vid detta laget skulle varit i Frankrike; och något mera skymfande ochosmakligt än de loford en sådan missdådare slösade på Konung Ludvig; Filip, synes oss knappt kunna tänkas. Emedlertid ser det på flera omständigheter under rättegången ut, soms om ett slags deltagande på ett visst håll egt rum för: bofven; hvilket blott bevisar, till hvad grad man i Frankrike, likasom mången annorstädes, är svag för ett oförsynt smicker, äfven ifrån de orenaste munnar. Se här den beskrifning tidningarna innehålla; (Några de-: taljer meddeltes redan i går, men hvilka för samman-— hangets skull jemväl här upptagas.) Den 18 om aftonen kände man bestämdt, att Pepins nådansökning blifvit afslagen. Kl. 9 börjades uppresningen af schavotten, på rundeln bakom barrigren St. Jacques; den bevakades hela natten af municipalgardister och stadssergeanter, , och omkring kl. 4 på morgonen uppställdes talrika milnärdetachementer i hela trakten deromkring, under befäl af general Darriule. KL. 6 var platsen besatt af en ofantlig massa folk — man beräknar den ull 50,000 personer; — fenster, tak, trän och en lång rad af vagnar voro fullsatta med åskådare. Emedlertid förbereddes fångarne i Luxemburg på deras sista stund. -Fieschi fortfor att vara vid godt mod, underrättade sig med mycket deltagande om huru Hr Lavocat mådde, samt frågade hvarest afrättningen skulle gå för sig? Då han icke fick svar på denna fråga, sade han: Likamycket, jag kommer dock till en trakt, som jag känner; om schavoliten står i qvarteret Popincourt, så är jag i grannskapet af guai des Ormes, der jag arbetat, och står den vid barrieren St. Jaques, så är jag icke långt från qvarnen Croulle-: barbe, der jag länge hade sysselsättning. — Man afklippte hans hår, satte på honow en svart sidenmössa, band händerna på ryggen, och hängde på honom den rock, han bar under rättegången i Pärskammaren. — Straxt derefter infördes Morey i samma rum; han bar likaledes en svart mössa. Det är ledsamt — sade han — att jag lider af gikt; man skall tro att jag darrar då jag bestiger schavouen. — Afven Pepin hade med fattning funnit sig i sitt öde; han intrådde i rum-: met med en tobakspipa i munnen, den han först aflade på afrättsplatsen. Under det man afklippte hans hår och band hans händer, bedyrade han sin oskuld, och yttrade, att han icke mera beklagade sig sjelf, utan blott sin fa milj. Man satte på hans hufvud hans vanliga mössa, gul med svart pelsverk omkring: — Fieschis begäran: att först blifva afrättad, för att gifva exemplet af en vacker död, hade icke kunnat bifallas, emedan den stridde mot de gällande författningarne, som stadga att hufvudmannen för ett brott alltid skall afrättas sist. Sedån dessa förberedelser voro slut, och alla delinquenterne erhållit det presterliga biträde de begärt, satte sig tåget i rörelse. Först marscherade en piket municipalHe SEA SUG. I Fr å . a .