sen, att endast genom indragning af tjenster och förenkling af göromål; löneförbättring står att vinna. Vi kunna likväl ej utan att begå en verklig orättvisa, förtiga den stora motsägelse, som hos Ständerne visar sig i frågan om statens och deras såkallade egna verk, nemligen Banken och Riksgäldskontoret. För Bankens organisation stå Stwänderne sjelfve och ensamt i apsvarighet. I fråga härom kunna Ständerne icke kasta någon skuld på den andra statsmakten... Huru långt har man hunnit med förenkling af göromålen der och indragning af löningsstaten? Ty värr frukta vi, att hären af tjenstemän i stället växer med hvarje riksdag. Ingen med minsta grad afinsigt, upplysning, sakkännedom eller erfarenhet lär bestrida den stora vigt, som hvilar derpå, att ett så fonderadt och sammansatt penningeverk som vår Bank fordrar tillräckligt antal tjenstemän både för göromål och kontroller, vida öfverstigande hvarje annat embetsverk; men allt i denna verlden måste vara reiatift och hafva en gräns. Så synes likväl ej förhållandet vara med Bankens tjenstemannapersonal. Om man tager i beräkning alla de civila embetsverken i hufvudstaden, tro vi ej att en lika tjenstemmapersonal, åtminstone. på ordinarie stat, skall kunna samlas, som ensamt träffas inom Bankens murar. Om vi ej äre oriktigt underrättade, uppgår antalet till nära tiodubbelt emot hvad det är vid någon annan. Bark i hela den kända verlden. : Odinarie staten upptager, inberäknadt Bankodiskonten, utom de 12 Rikets Ständers fullmäktige, 21 Kommissarirer, (med 200 Rdr större lön hvardera än Revisions-Sekreterare;).samt vidare: en Sekreterare, en Advokatfiskal, en Arkivarie, en Referendarie, femton Kammrerare, sju Kassörer, fyra Notarier, fyratiotre Bokhållare, en Aktuarie, två Registratorer, den ena med flerdubblad lön, tvänne OÖmbudsmän, en. Bankofiskal, fyra Revisorer, Nio: kanslister;; Trettiotre kontorsskrifvare; Sju kassaskrifvare; Femton extra ordinarier, En. Stereotyperingsföreståndare; En Medalljeur, En Konduktör; En Stilgjutare; , ;Eh Bokbindare; En Stämplare, Sju Vaktmästare; Femton Kammardrängar, och tolf husdrängar eller tillsammans 220, säger , tvåhundradetjugo personer,, utom dem, som vid serskilda tillfallen — eller behof tillkallas och aflönas eller förses med arfvyoden. -— Här synes således yara ett rikt fält för rikets ständer sjelfva att experimentera uppå, med deras såts om indragning och besparing, åtminstone till någon del, af den oerhörda summa af emellan 1 å 200,000 R: dr bko, som bankens aflönings och öfriga omkostnader medtaga... Nog höres från den ena riksdagen till den andra omtalas en reorganisation af banken, så att hvarje gång ständerna åtskiljas sker det med hoppet att finna, till den kommande, något.i den vägen förberedt; men månne ej erfarenheten lärer, att man allt mer och mer finner sig aflägsnad från detta mål? Sedan vi nu afhandlat banken, återstår ej mycket att säga om riksgälds kontoret. Det inedför en aflöningsutgift af 60,000 R:dr; men deruti finnes inbegripen aflöningen för justitie ombudsmans-expeditionen, pen-sionsstaten för f. d. general-assistans-kontoret; och är dessutom en säker grund lagd för successiv indragning af åtskilliga tjenstebefattningar. Att följa Minerva steg för steg vid dess granskning af sättet att reglera riksstatens tredje hufvudtitel, . som omfattar -utgifterne för, försvarsverket till lands, skulle föranleda en för stor vidlyftighet. Ett och annat yt,trande, kunna vi likväl ej undgå att fästa oss vid. Sålunda klandrar hon bland annat, att Statsutskottet, som först afstyrkte föreslagen lönetillökning för topografiska korpsen, sedermera återtog detta afstyrkande, emedan som orden lyda, utskottet icke kunnat undgå finna, att serskilda skäl tala för bifall å hvad för topografiska korpsenblifvit begärdt. Om likväl Minerva med uppmärksamhet följt riksdagsärenderna, skulle hon ej saknat kännedom deraf, att under riksdagen -utbildade -sig ettstörre deltagande för allt hvad som . står i sammanhang med undervisningsverkets . fullkommande. Topografiska korpsen betraktades: af många, icke alldeles. utan skäl, såsom ett slags militärskola i en högre skala. Vi hämta deraf anledning förmoda att Stats-utskottet utgick från denna synpunkt vid dess sista betänkande i ämnet. Sannolikhet för en sådan förmodan tro vi igenfinna deruti, att både Akademierne utan strid erhöllo ett anslag af 4000 R:dr b:co årligen , för att använda till materiella behof, och att åt visse Lärare vid Krigs-Akademien också beviljades lönetillökning, att en annan erhöll afskrifning af ett större lån såsom användt till. litterärt ändamål m. m. dylikt som vittnar attmotsägelsen och besparingshågen hade både sina undantag och gränsor. (Fortsättning framdeles.) Hör K. Gustaf II1 förtjenst af Gr, Creuzs, ;Gr. Gyllenboros. Bellmans och Seroels . förtjenster? lör NGT SIP SIE ASEDE IEEE ORO EES IE RER Ur SEE (Ur Ar NO fa Ae ar S --UA UI (Tu