och förhöjd allöningsstat för Justitierevisionen och Kansli-expeditionerna, har hon med eller utan, uppsåt osannt uppgifsit, att Ständerne bifallit berörde proposition på ett sådant sätt, att det medförde en tillökning i anslag af nära 16,000 Rdr. Så är icke verkliga förhållandet, utan tillökningen uli statsanslaget, stadnade vid 1131 Bdr 41 sk. 6 rst. Differensen emellan denna summa och den af nära 16000 Rdr, som K. M. fordrat, uppkom derigenom, att de af komitterade föreslagna lönerna nedsattes af Ständerna, för Revisions-Sekreterarne från 2000 Rdr och för Expeditions-Sekreterarne, från 1800 Rdr, till 1600 Rdr; för Protokolls -Sekreterarne och Registratorerne från 1200 till 1000 Bär, för kanslisterne från 800 Räår, till 650 Rdr och för Vaktmästarne från 266 Rdr 32 sk. till 200 Bdr. Stats-Utskottet föreslog en jemnare fördelning af sportlerna icom alla expeditionerna, såsom medel att tillvägabringa den nya löneregleringen utan högre anslag än det som beviljades. Man klandrar den utvägen, att sportlerna skulle för alla expeditionerna ingå uti en gemensam kassa, emedan det skulle göra Krigsexpeditionen lidande, hvarest sportlerna utgjorde ett ojemnförligt högre belopp än i de öfriga. Minerva glömmer dervid, att just detta antyddes uti den Kongl. Propositionen, särdeles i den omständighet, att sportlerna ansågos böra upphöra, och utgå genom förhöjd. charta sigillata, för att på detta sätt komma till samma mål, som: Stats-Utskottet åsyftade:Minerva synes också serdeles belåten deröfver, att Ridd. och Adela samt Präste-Stårdet ogillat Stats-Utskottets afstyrkande att låta sportlerna partielt i Justitie-Revision och Stats-Expeditionerna försvinna och ersättas genom :stämpladt papper; och att Bonde-Ståndet, som tillika med Borgare-Ståndet hade godkänt detta afstyrkande, likväl lät öfvertala sig att frångå sitt första beslut, och deltaga i de första ståndens. I denna belåtenhet förbiser Minerva helt och hållet, att det på detta sätt gick i verkställighet, att använda surrogatet för sportlerna till löneregleringen — efter den metod Stats-Utskottet. ; anvisat. Det är för tidigt, att ännu fälla något omdöme, huruvida det ändamål som söktes med sportlernas afskaffande, verkeligen för framtiden står att. vinna. För vår del bekånna vi-oss höra till de -klentrogne, sem frukta, att sportlarne hvarken på det ena eller andra stället kunna eller böra utrotas, serdeles der de icke tillfalla domaren. En sådan åtgärd befara vi, torde i längden åtminstone icke påskynda ärendernas gång; föranledde af ämnet, kunna vi här ej undgå att anmärka det nedslående, som visar sig deruti, att våra direkta statsbidrag, ehuru betydliga de äro, icke kunna lemna rum för möjligheten att, serdeles inom justitizxeadministrationen i dess högre grader, uphinna högre lö-. neanslag. För till exempel en Revisions-Sekreterare, som icke altid kan eller får göra steget till JustitieRåds . eller annan motsvarande högre plats — än den som åtföljes: af en lön å 1600 R:dr; en summa, den hvar man vet är otillräcklig för en embetsman med familj i hufvudstaden, äfven utrustad med de inskränktaste anspråk på njutning af lifvet och dess beqvämligheter. I öfrigt kunna vi likväl ej instämma uti Minervas klagan, så väl ofver sista riksdagens som dess föregångares beslut, att i allmänhet inskränka löningsregleringen inom de iförvaltande verken, till redan: varande anslag. Vi hylla den läran, att embetsmän äro oumbärliga, och visserligen att betrakta såsom ett nödvändigt ondt, emedan: de äro tärande lemmar af statskroppen; men deras vilkor böra likvälså ena sidan vara sådana, att de kunna äga förtroende och att således deras antal måste vara så litet som möjligt, och denna personal fullt. tillhöra sina embeten eller tjenster, hvaremot å andra sidan dessa vilkor ej böra vara sådana, att retelser till den banans beträdande blir allt för stor, till förekommande af för mångas håg att träda i: de nuvarandes : fotspår, i stället för ätt. slutas sig till borgerliga yrken, hvilkas idkare aldrig kunna blifva för många, såvida staten drager försorg att bildning och undervisning äfven för dem icke saknas, såsom enda utvägen att för dem öppna vägen till anseende och trefnad. Att Ständerna möjligtvis i något fall gått förlångt i sina anspråk på indragning och nedsättning uti tjenstemanna personalen, vilja, vi ej bestrida; men påstå deremot att ännu oftare Ständerna. haft skäl. för sina ; önskningar. Hvem minnes ej t. ex. .de stora betänkligheter, som i början mötte för kanslistyrelsens reduktion, och, hnru , den sedermera utan minsta skada gick för sig? Hvem atom Minerva har klandrat statskontorets inskränkning? Hvilka olägenheter har förändringen af kommersekolle: gi organisations medfört, och huru många finnas ej, som ännu på goda skäl tro, att man kunnat gå ännu längre? hvem bestrider, .att göromålen i flera verk, , blifvit åt, Minstone mera invecklade; men hvems är felet?. får :detta ensamt gäla såsom anledning att öka löner eller -an