bo tillsammans, och hade här 2974 alnar linnediäll samt 1052 alnar vadmal blifvit uppmätte, derefter Dahlin tillsagt Lars Pehrsson medfölja tll grosshandlaren Engström för att få penningar för varorne, som skulle betalas med 362 Rdr 20 sk. rgs. Dahlin förde Lars Pehrsson till ett hus vid Munkbron, nvarest de uppgingo och Dahlin knackade på en tilläst dörr utan att denna öppnades, då Dahlin föregaf att grosshandlaren ej vore hemma, utan säkrast träffades på börsen eller ock klockan 2 e. m. I förlitan härpå hade Lars Pehrsson aflägsnat sig och återkommit klockan 2, då han icke träffade hvarken Dahlin eller grosshandlaren Engström, men i stället erhöll underrättelse att rummet der den föregifne grosshandlaren skulle bo, begagnades af en bekant studerande vid namn Hoffstedt. — Sedan Lars Pehrsson om förhållandet underrättat polisbetjeningen, hade den föregifne bokhållaren Lindström blifvit eftersökt i sina boningsrum, dervid. han ej anträffats, men i stället bokhållaren Greiner, som i början varit mycket stortalig och. utfarit i ovett mot polisbetjeningen, men slutligen erbjudit sig att återskaffa Lars Pehrsson hansvaror mot 50 Redr B:ko. Vid inställelsen i Poliskammaren presenterade Dahlin en räkning å de försålde varorna undertecknad af Lars Pehrsson, derå mellan summan för de försålde varorna och Lars Pehrssons namn, en mening finnes inflickad, af innehåll, att Dahlin blifvit lemnad anstånd ned betalvingen till d. 25 Febr. 1836, hvarföre räkningen fanns ställd å Hr C. K. Dahlin. Som Dahlin vidgick att han sjelf skrifvit räkningen, och Lars Pehrsson förklarade, att å räkningen icke funnits någon anteckning om meddeladt anstånd, när densamma af honom underskrefs, fann Ö. S. E., med afseende äfven fåstadt å de flera förbrytelser af samma art, hvarföre Dahlin förut varit tilltalad, skäligt förklara Dahlin skyldig genast träda i häkte, hvarjemte målet remitterades till vederbörlig Domstols handläggning. Efter beslutets afkunnande och sedan Dahlin blifvit åt fångbevakningen öfverlämnad, lemnades honom på begäran företräde, då han erbjöd sig att tll Lars Pehrsson återställa varorne, hvilka han förut uppgifvit sig bafva sålt, om han blefve ur häktet befriad, men Ofver-Ståthållare-Embetet fann ej skäligt till denna Dahlins begäran lemna bifall.