Aftonbladet – 13 februari 1836, sida 2

Utdrag af ett bref från en Prestman på Gottland, i slutet af Januari. Vi hafve i Aftonbladet nyligen läst några uppgifter angående hushållningen med sStatstidningen, som synas ämnade att ingifva farhåga, att nämnde tidning drifves med förlust, och att dess deficit samt den såsom både kostsam och öfverflödig framställda åtgärden att för Postoch Inrikestidningens afträdande pensionera Svenska Akademien med 5000 Rdr Bko om året, torde i längden komma att blifva stående artiklar bland statsutgifterna. Rättvisan fordrar då att å andra sidan icke heller förtiga, det åtminstone berömliga bemödanden ej blifvit sparade, för att genom vinnande af en ökad prenumeration förekomma en sådan förlust för Statsverket. Här på Gotiland t. ex. — jag vet icke huru det skett på andra ställen, men troligen har förhållandet varit detsamma — har Hr Doktorn och Biskoppen, genom bref till Kontraktsprostarna, som cirkulesat bland Stiftets Presterskap till genomläsning, låtit förstå, det ban nyligen från Hogre ort fått vink derom, au det med synnerligt välbehag skulle anses, om Hr Biskoppen på tjenligt sätt kunde förmå Presterskapet, att icke allenast för egen räkning prenumerera på Statstidningen, utan äfven dertill uppmuntra ståndspersoner och iormögnare bönder bland sina Åhörare. Det är beklagligt alt nodgas tillägga, att denna vink så litet skall hafva haft påräknad verkan, att Statstidningens prenumeration i trots deraf icke allenast icke lärer ökat sig, utan till och med personer, som i fjol togo den, i arledning af dess prospektus, nu afsagt sig densamma. För min del följde jag genast Herr Biskoppens råd, fast jag endast är en fattig Komminister. Också har jag funnit mig rätt väl deraf; ty 1:o har jag nöjet att altid med säkerhet kunna påräkna att fåläsa de kraftigaste artiklarna ur den berömda Fransyska Journal des Debats och Journal de la Haye i dfversättning, hvilket roar mig, som icke tycker mycket om flygbladens bråkande, att vilja göra oss till en konstitutionel och representativ stat, ehuru flere af sjelfva 1809 års män, och ibland andra den snillrike Hans Järta, såsom jag tyckt mig finna i Statstidningen, nyligen förklarat sådant aldrig hafva varit deras mening; och 2:o har jag i originaluppsatserna funnit många goda saker och vålljudande vändningar, dem jag med fördel använder i min predikan om Söndagen. Bäst går detta för sig med Filaletess uppsatser, hvars framställningssätt passar förträfligt för predikstolen, och ett par nekrologer har jag nyttjat i personalier. På detta sätt tror jag mig i dubbelt: mått gagna det goda ändamålet, först och främst med: sjelfva prenumerationen, och för det andra genom ett allmännare utspridande af den goda säden. Eljest var det väl en uraktlåtenhet, att prenumerations-uUppmaningen icke vid sista riksdag intogs i Cileri Comitialis Cirkulär tll Prästerskapet, hvilket sannolikt skulle Hafva verkat såsom en kraftig stimulus. Detta får nu dröjas med till nästa gång. Någon betänklighet deremot kan jag ej finna. Fordom tillhölls Presterskapet strängeligen af Koncilierna, att icke lasa annat än ; renläriga skrifter i theologien ech moralen, och hvarföre då icke i vår tid lämpa sådant på politiken, som nu är vida mera maktpåliggande? Sådant sker ju i Tysk,lånd:: Skada kunde också icke upstå för. den goda sakens ytterligare framhjelpande, om något tillägg gjordes, att vid blifvande ansökningar till befordran och i trågor