Aftonbladet – 12 februari 1836, sida 1

bekänner, att jag skulle önska, att se honom franvarande, icke från hans fädernesland, men från Underhuset. TORK HOLM den 42 Feörueri. Underrättelserne med dagens utländska poster gå från Paris till d. 30 i förra månaden och till samma dag från London öfver Holland! De sista Hamburger bladen äro af d. 3 dennes. i ; Frankrike. . Den 27 Jan. inkom Gouins förslag om räntenedsättningen formligen till Kammaren. Den 28 röstades 1 byråerna, huruvida movonen skulle få föredragas i Kammarens plenum. Enligt reglementet behöfves härtill blott tre byråers bifall; men nu, tilldrog sig, att alla biföllo. Sedan, kommer motionen att upplasas i nästa plenum, då motionären vidace utvecklar sin sats och Kammaren afgör, huruvida frågan skall på rent allvar komma under pröfning. Derefier remitteras förslaget till specielt utskott, som afger betänkande, och sluthgen föregår i Kammaren fullständig diskussion och omröstning. Gouin är vald till sekreterare och Passy till ordförande i budget-kommissionen. Så snart byråernas celatanta bifall till motionen blef bekant, begaf sig Hr de Broglie till Konungen, med hvilken han i allmänhet mycket konfererat de sista dagarna; och i kabinettet skall hafva uppstått allvarsam fråga om Kammarens upplösning och valmännens sammankallande. Broglie skall vara ifiig för denna åtgärd, men Guizot ganska ljum, och de öfriga alldeles likgiltiga. De, som icke önska upplösning, stödja sig derpå, alt det är endast i Paris, som nedsättningen är impopulär, men att landsorterna skulle med glädje emottaga den. Sammankallades nu valmännen, så skuile ingen enda deputerad blifva vald, som icke förbunde sig att befordra nedsättningen; och då blefve sista villan värre än den första. Perrier hade varit ute för en dylik motgång, då fråga var att åter införa Pärernas ärfilighet. Första kabinetts-sammanträdet skall, af dessa skäl, icke hafva ledt till något resultat; men då Gouins och Passys val. blefvo kända, skall man i kabinettet åter hafva begynt röra på frågan. Thiers skall ifrigt hafva motarbetat upplösningen och framställt exemplet af 50 landsorts-deputerade, : som nu af tillgifvenhet för. styrelsen rösta mot nedsätthingen, men som, i händelse af nytt val, ieke skulle ega hopp att åter inträda i Kammaren, utan att förbinda sig till att rösta för nedsältningen. Dessa Thierss argumenter skola imedlertid hafva gjort föga intryck på hans embetsbröder, emedan de misstänka honom att i hemlighet hålla med Humann och pluraliteten. Naturligtvis blir Humann, som föranledt allt detta spektakel, hårdt angripen af ministerens organer, som undra, huru han, som så länge kämpat med oppositionen, pu kunnat sluta sig till den. Lika gifvet är, att man spår andra revolutionära hvälfningar, föranledda af denna finans-revolution, som den kallas. Ilskan förråder, att man anser oppositionens seger tämligen gifven. Sjelfva motionen, som vi vid tillfälle ämna meddela, ansågs skola läsas i Kammaren d. 8 dennes. Debatterne i bureauerna visa tydligen, att styrelsens vänner värta, det frågan skall upplösa det nu varande kabinettet, hvilket de ock anförde som hufvudskäl emot antagandet. — Thiers tackade för artigheten, men ansåg frågan böra offentligen diskuteras, så att den blefve afgjord och icke vidare skulle föranleda oro och ovisshet; detta vore hela kabinettets tanka ; man tyckte visst, att saken vore vigtig och nyttig, men dock hård. Man tillsporde Thiers, om motionens antagande skulle störta ministeren. Han svarade, att stridighet mellan styrelse och representation i någon vigtig fråga vanligtvis och enligt sakens natur 1 constitutionella iänder medförer ministerens förafskedande; men dock kunde fall finnas, då ministeren måste anse för pligt att stadna på sin post, men upplösa val-kammaren eller ock gå öfver till , Pluralitetens tanka. Hvyilketdera som nu skulle ske, var ej ännu afgjordt; man ämnade se utgången , för att fatta sitt beslut. Till allmän förvåning slöt Th, med dessa ord: nå, nu har jag väl uttryckt mig tydli,t nog? Det enda riktigt tydliga tyckte man dock vara, att han ämnade ställa sig så, att han kunde i alla händelser stadna qvar på sin plats. b i Den 30 Januari begyntes Fieschis process högtidligen inför Pärskammaren. 175 Pärer voro tillstädes, bland hvilka man anmärkte Talleyrand. 151 vittnen befannos närvarande. Fieschis rättegångsbiträden voro Parqum, Chaix-dEst Ange och Patorni; Moreys och Boireaus var Dupont; Pepins voro Ph. Dupin och Marie, och Beschers var P. Favre. Fieschi-machinen stod på bordet. Anklagelseakten lästes, och vid slutet hördes från viltnesbänken ett skri; som sades komma från FieTr öRe Kl. Rn IR RT ARE TD 3 LR RAR