Utdrag af ett bref från Dahlsland i slutet af Januari : Ibland ömmande olyckor, hvilka den härjande våldsgästen elden nyligen åstadkommit, är onekligen följande, som wäflat en aktad man och dess familj i vår ort, och hvilken hos dess många vänner måste väcka ett lifligt deltagande: Natten till den 3:dje dennes omkring klockan 3 antändes härrarande : Brukskontorsbyggning, bebodd af Bruks-Inspectoren Svartling med familj. Elden brast lös från en kakelugnspipa i tredje våningen, tätt invid ett rum, som beboddes af en Mamsell Naucelör, hvilken under den stora eldsvådan i Wennersborg förlorade allt och nu för andra gången måste göra samma uppoffring åt det vredgade elementet. Våldsamt nedbröto lågorna genom sängkammartaket till andra våningen, der Fru Svartling med ett några få veckor gammalt och trenne något äldre harn lågo försänkta i sömn. Lyckligtvis vaknade hon, förrän taket nedföll, och kunde således, ehura icke utan mycken avsträngving, med det späda barnet på armarne och de trenne andra omkring sig, undfly sen öfverhängande faran. Med rop väckte hon sin man, hvilken låg i ett nära inull hennes beläget rum. Alla skyndade, mnästan blottade på kläder, ut i den ovanligt stränga kölden. Nu återstod att från tredje våningen rädda Mamsell Nauclir. — Tit. Svartling begaf sig genast i denna alsigt upp till hennes rum. Han möttes af henne i dörren, denfrån, i anseende till den påträngande elden, återvägen med mycken svårighet beträddes; dock hunno de lyckligen ned. Alla menniskolif voro nu räddade, ehuru 1 det mest utblottade tillstånd; ty innan det medhanns att väcka och samla folk, hade elden kringspridt sig i hela huset, så att föga mer än Brukets böcker och : räkenskaper bergades undan förödelsen. Dessas bergande är hufvudsakligen Tit. Svartlings och Bruks-Bokhållaren E. Nordströms förtjenst. Asidosättånde hvarje försök att rädda egna ullhörigheter, sysselsatte de sig bärmed, hvaraf följden blef den, att äfven den sednares alla kläder. och hans fickur uppbrunno. Tit. Svartlings vackra lösörebo, äfvensom några 100 R:dr kontanta penningar, jemte tjeustfolkets nästan alla kläder, blefvo ett rof för lågorna. Några sängkläder och siltver voro det enda af betydenhet, som kunde räddas. Genom Tit. Svartlings 70-ariga Svärfaders, en Inspektor Lagerbäcks, modoch sinnesnärvaro skedde detta. Sedan han genom ett fönster från? andra våningen utkastat, vad han kunde åtkomma af ofvannämnde bohbagsting, föranläts han af den helt nära hotande faran alt slutligen nedhoppa genom samma fönster, för att undkomma. En några få alnar ifrån) kontors-byggningen belägen byggning, bebodd af 7 hushåll bruksarbetare, 2-ne mindre magaziner och Tit. Svartlings visthu-bod kunde icke heller råddas;) ty den starka kölden gjorde sprutorna nästan obrukbara, och emedan lIlee andra hus voro i verklig fara, så måste förenade bemödanden användas för att sätta en grän; för eldens vidare härjning. Amiål och Billiagsforss Bruk den 20 Jan. 1836. nr mu on m— —VL nm 2 — 2 Frausyske handelsministern ämnar på statens bekost