Aftonbladet – 4 februari 1836, sida 1

AMMA tr Att AT RARE RATATA MARTENS RETA An — — LL AA oforänderligt trogen. Han omnömnde vidare huru han utarbetat ett projekt för dennå operation, öfver hvars rättmätighet blott en enda röst funnits bland hans kolleger. Så stodo sakerna vid den innevarande sessionens öppnande. Han uppsatte derföre moliverna till 13837 års. budget, utgående från tvänne synpunkter, neml. att ögonblicket nu var inne att förbereda sinnena på den åsyftade ränte-reduktionen, samt att underrätta spekulanterna derom, för att sålunda afhålla dem från alla operationer, hvarigenom femprocents-fonderna ännu mer skulle stegras i priset. Han hade redan i förra arets session den 3 Juni bestämdt uttaladt sin tanka i: detta fall, och hade för öfrigt gjort sig all möda, att öfvertyga sina kolleger om sina åsigters riktighet. Men fortfor han, sedan sista thorsdagen har frågan antagit en annan karakter. Hade jag qvarbhifvit som Minister, så skulle jag ej kuunat yttra mig på ett hvarken för Er, eller för mig, utllfredsställande sätt. Jag har derföre måst fatta det beslut, som hvarje man af ära under sådana omständigheter bör fatta. (Bravo från oppositionen.) Jag fäster ingen vigt dervidy, att ifrågavarande åtgärd verkställes just i den af mig åsyftade formen, ännu mindre alt jag kontrasignerar förordningen derom. Endast den i s!g sjelf nyttiga åtgärden kommer till verkställighet, 38å är det mig hka, huru och af hvem den verkställes. För öfrigt har min gamla kollega och vän blifvit min efterträdare. Han har begärt mitt biträde, och jag skall gerna bemöda mig, att efter förmåga lätta utförandet af hans värf. Min afgång från kabinettet förändrar ej på minsta sätt de känslör af. aktning och ullgifvenhet, som jag hyser för mina hittilsvad rande kolleger. Jag skiljer mig icke från de aktningsda män, tillsammans med hvilka jag sedan fyra år kam: pat för rättvisans, ordningens och den konstitutionella monarkiens sak. Jag skall förblifva deras uppriktiga vän, och alldrig neka dem mitt bistånd. Efier Hr Humann uppträdde Hr Broglie i tribunen. Han beklagade, att Hr Humann, hvars förtjenster han vitsordade , lemnat ministeren. Likväl bestridde han; alt frågan om räntenedsättningen varit väckt i ministerkonseljen, emedan hon endast enskildt blifvit meddelad en och annan ledamot deraf. Det hade derföre högelgen förvånat honom, då denna fråga i thorsdags-sessionen blifvit omnämnd i motiverna för budgeten såsom en, om hvilken ingen skiljaktighet egde rum inom kabinettet. Detta vore tvärtom enhälligt öfverens, att hon icke i detta ärs session skulle förekomma, och om hon: väcktes af någon deputerad, skulle ministrarne enhälligt sätta sig deremot. Han kunde hkväl icke yttra sig om, huruvida hon ej möjligtvis kunde förekomma i nästa års session. Hr. A. Giraud sökt förmå Hertingen af Broglie att uppgifva de grunder, som nu gjorde reduktionsprojektets föreläggande olämpligt. Härtill hade Ministern ingen lust, emedan sådant skulle vara att ingå i sjelfva saken. Wille Kammaren veta regeringens skäl, så borde hon taga initiatifven; då skulle han svara. Det var nu som Hrr Lafitte och Gounin tillkännagåfvo, att de i nästa dags session ärnade inkomma med förslag i detta fall. X