3:dje Subskriberade Dans3Soirtea å Stora Börssalen gifves Lördagen den 13 Febr. C. ÅA. LAMPA. BRIAN ORT ANS AE AE YEAR RAMSES ABONNENTER TSAREN NET SEN CAS RANE EA LEDS —— RR — AT Zedamöter af N. FE. allmäut 6 ds, kl. 5 e. m. Ledamöver af N. Oc. N:o 2, 8 ds, klo if2 5 ce. m. TimmnmermansOrdens Ledamöter allmänt 6 ds. Redliga Förbundets Ledamöter, till högtidsdagens firande allmänt 7 ds, kl ifö t på dagen Biljettertill middagsmåltid fiunes has den som har Restauration på stället. Harmoniska Säliskapet N:o I 2, till repetition 4 ds, kl. precist 7 e wu. , i Sällskapet VV. B Ledamöter, allmänt 4 ds, kl. 7 ce. m. sl DRIFTEN KRT VAR HRPNERANIARRAR V SAR NEN AR I EKO DD SR SANDEN UTRIKES. EN BLICK PÅ TYSKLANDS NÄRVARANDE STÄLLNING. Knappast tager man numera en Tysk tidning i hand, utan att stöta på något projekt till anläggning af en jernväg eller en kanal. I alla Tyska länder, utom i Preussen, synas också regerimgarna lifligt interessera sig för framgången af dessa företag. Detta är visserligen i och för sig sjelf ganska bra; och ifall blott hälften ar. de tillämnade nya kommunikationerne, komma till verkställighet, kan man taga för afgjordt att handeln och näringslifvet i Tyskland skola vinna ofantligt i utveckling. Men saken har, utom den kommerciella och industriella, derjemte en politisk sida, som äfvenledes torde förtjena att tagas i betraktande. Tyskland: har; som bekant är, icke så få stater med konstilutioner på papperet, men derjemte, såsom hvar man vet, en så kallad Förbundsförsamling i Frankfurt. Denna består af diplomater, ditskickade af regenterne i de särskilta sta-: terne, handlande enligt: dessa regentersinstruktioner, och endast dem ansvarige för hvad de göra och låta. Denna moderna Areopag utfärdar sina dekreter om suspension af wryckfriheten i Tyskland, utan att det ringaste låta genera sig deraf, att de så kallade konstitutionerne i de särskildta länderne garantera densamma åt folket; vidare besluter den, att om ständerne i de serskilta staterne medelbarhgen eller omedelbarligen vägra de erforderliga skatterne, iler vid deras beviljande skulle -silja fästa något vilkor, så kommer mifitä makt att. mot dem användas; ytterligare tillsätden en kommission att vaka öfver allt, som tiilöres i representantförsamlingarne; tillväller sig ensam rättigheten att förklara Förbundsakten och den så kallade Wienska slutakten; hvilka innehålla vilkoren för Tyska förbundets organisation; och de förpligtelser, regenterna åtogo sig mot folken m. -m. m. m,. Häraf är tydhgt och klart. att det konstitutionella systemet i Tyskland, så ange denna sakernas ställning forifar, i sjelfva verket ej är anuat än en skuggbild — represenialronerne begagnas sisom beskattningsmachiner, och hemförlofvas, sedan debeviljat oudgeterne, med mer och mindre vresiga throntal, allt efter som de visat sig redebogne eller motstäfvige att fylla statspungen. Med undantag af England, Norge och Belgien kan man nästan påstå, att fö: hållandet är enahanda inom de fleste såkallade konstitutionella stater 1 Europa. Men — för att återkowma till Tyskland — sedan de maktegande på detta sätt ofvertagit fö mynderskapet för de goda Tyskarna, och lyftat den besvärliga lagstiftnivgsbördan från deras skuldror, inse de också nödvändigheten af, att skaffa dem någon äunan sysselsättning i sullet. Befordrandet af det materiella välståndet har således blifvit dagens losen öfverallt: Tyskland, såsom ett equivalent för hvad folket förlorat i frihet och politiska rättigheter. Det finaes ingen liten Tysk furste, som ej är benägen att låta sina trogna undersåtare erfara välsignelserne af den såkallade upplysta absölutismen, blott de låta honom få råda. livartill allt detta besvärliga konstitutionella bråk, detta famlande i stats-theoriernes rymder? — nej, lålom oss i stället gräfva kanaler, bygga jernvägar, frigöra handeln och industrien, och Tyskland skall snart gå en ny gyllene ålder till mötes, folket bi rikt och lyckligt utan konstitutioner, och skatterne tull armee och hofhållmng, om äfven mångdubblade, utgå med en lätthet, hvarom man knappast kan göra sig en föreställning. Så låta många af dagens förespeglingar i Tyskland, och det är utan allt tvifvel, att en stor del af den bevåsgenhet, styrelserne visa för utvecklingen at det materiella välståndet der, har sin grund i den in