KO RP RR ER BEN Ra NNE VM äeJ OO VUTBEBUULUP Co Utländska posten, som kom tidigt, medförde tidningar från Hamburg till d. 22 och från, Paris till d. 16 ) dennes. Från London finnas underrättelser till sistnämI de dag. : ee Frankrike. Deputerades adress blef antagen nästan i enlighet I med Utskowetsförslag, med undantag af det redan bekanta I amendementet om Polen. Konungens svar på adressen består endast af allmänna artigheter och tacksägelser för I välönskningarna. Polska saken nämnes icke med ett enda ord. Man har icke fäåstat sig vid mera ån ett enda uttryck, nemligen hvad H. M. yttrar om sin glädje att höra Deputerade tala om nationens sunda förstånd (raison publique), som befordrat det allmänna välståndet. I ihrontalet, så anmärker man, hade H. M. skrif; vit detta helt och hållet på regeringens och kamrarnas räkning (såsom äfven annorstädes sker), men hade af adressen blifvit upplyst, attnalionens raison publique? verkligen har någon del deri. Mot slutet af det Kungliga svaret återkommer man dock så oförmärkt på den förra memagen. — Efter svarets uppläsande (d. 14 dennes) uppsteg Finans Ministern och motionerade Budgeten för 1837 och supplementarkredit för 1835. I dena redan beviljade budgeten för 1836 skulle hvarken supplementareller extraordinarie kredit begäras, då ordmarie budgeten komme att fylla alla behof. Ministern talte sedan om den väckta frågan angående 3-procents-räntornas nedsättande. Detta inne bure ingen orättvisa, så snart regeringen vore i tillfälle att utbetala kapitalet till hvar och en, som icke funnes hugad att nedsätlta räntan å sina statspapper. Icke heller låge någon obillighet i åtgärden, då t. ex. Spare bankerne nöjde sig med 4 procent. Dessa anmärkningar föranledde emellertid icke till något bestämdt förslag. Denna fråga skall hafva föranledt kollisioner inom kabinettet. Konungen lärer icke vilja gå in på nedsättningen, som skulle göra ond blod hos de små statspappers-egarne. Humann skall, i synnerhet sedan han fått uppbära förebråelser för sitt ofvannåmnde oautorisetade tal, hafva begärt sitt afsked. Detta skulle ; visd gerna beviljas, om ej kammaren visat sådan sympati för ideden. Journal des Debats utfar hiskeligen emot Humann. Thiers skall dock hålla med honom och arbeta på hans återförsonande med sina medbröder och Konuagen. — 1837 års budgett visar en beräknad inkomst af 1,014,600,000 Frances och en utgift af 1,012,166,910. Ministern gjorde förslag om en afgift å inhemskt socker och -målade en vacker tafla af det allmänna välståndets tillväxt. Detta allt komme af lugnet och de konservativa principerna. Regeringen tyckes anse tvisterna med Amerika vara i det hela slitna, då hon ämnar till Washington affärda en minister (Bois le Comte), hvilken uppgift dock sedermera af ett ministerielt blad så beriktigas, att B. le C. visserligen är utsedd till minister, men ej kommer att afgå förr, än allt är arrangeradt med Förenta Staterna. Det säges, att Fransmännen skola lemna Ancona och Osterrikarne på samma gång Kyrkostaten. Spanien. . Från Barcelona har man nyheter af den 38 dennes , hvilka :omtala det vidare förloppet af eroligheterna derstädes. Det väsendtligaste deraf är följande: i Den 5 kl. 7 om aftonen invigdes konstitutions-stenen med mycken högtidlighet. . Nationalgardets infanteri-bataljoner uppställde sig, vid sken af facklor, dem man placerat rundt omkring, i bataljordning, på torget framför Guvernörens palats; deremot stod dess kavalleri på andra sidan nära palatset och syntes hålla med auktoriteterna. Då manskapet var i ordning, begaf sig 6:te bataljonens chef, Gironelia, till Gen. Alvarez och förklarade honom, det allt motstånd vore fåfängt, emedan Nationalgardet samlat sig och enhälligt beslutat att proklamera 1812 års konstitution. — Han hade likväl knappt talat ut, förrän kavalleriets befälhafvare inträdde i kabinettet, kallade honom en lögnare och sade tll Alvarez : General, man -b: drar Er; det är endast några anarchister, som begära denna konstitution; kom sjelf ned på torget och öfvertyga Er, hvem som talar sanning, antingen jag eller denne förrädare VP? Guvernörew gick nu ned på torget, åtföljd af sin generalstab; der kom en officer, hvilken han afsändt såsom parlamentär till 6:te bataljonen, tillbaka med den underrättelse, att båda officerarne och manskap egentligen voro deciderade till ingenting. Strdx derpå inträffade Engelske kapteaen Hyde Parker på torget och förklarade för guvernören, att han — sjelf befälhafvare på krigsskeppet Rodney — skulle med alla Engelska fartyg lemna hamnen, om 1812 års konstitution proklamerades ; tillika erbjöd han guvernören att låta lindsätta 700 man Engelska troppar, för att vara honom behjelplig till ordningens återställande. Detta den Brittiske officerarens bestämda förfarande gjorde utslaget. .w — CR Te s oe AA AM a 3. I m— er ————— — AL Lr