dela, hvad som 1 denna sak kommit till var kännedom. Carl Pehrsson, som under ett besök hos en sin härvarande broder blef gripen, har inför poliskammaren bekänt sig skyldig till det brott hvarföre han blifvit misstänkt. Såsom anledning till mordgerningen uppgifver han att Hr Wertmäller varit ytterst sträng och haft alltför noggran uppsigt öfver bryggeribetjeningen, hvarföre såväl han som öfrige 5 kamrater funnit sig ytterst: uppbragte och förargade öfver den i deras tycke ofverdrifna stränghet, hvarmed de af Hr W. blifvit be-. handlade, och öfver hans noggranna uppsigt. De hade derför redan sedan längre tid aftalat om bästa sättet att mörda honom, men bhbvartll länge saknats tillfälle. Efter flere uppskof blef natten mellan sistl. Lördag och Söndag utsatt for verkställighet af deras öfverenskommelse. Hr W. (som på aftonen var hemkommen från en soire (efter hvad vi af tidningarne veta), hade begifvit sig ned i brygghuset, och der tilltalat någon. tjenstgosse för alt denne försummat något honom ålagdt göromål. Stående i trappan nedanom kontoret, beväpnad med en klubba, hade Persson åhört samtalet, och då Hr W. skulle återvända uppför trapyan, till sitt rum, gaf Persson honom. ett klubbslag i hufvudet, hvaraf han meddignade baklänges. Persson säger sig straxt ha bhfvit angripen af samvetsqval och för några ögonblick rådvill sprongit in och omkring i rummet, men då han återkom och fann W. liggande, vid full sansning, och i hård ton tilltalande honom att stanna der han var, gaf han W. ännu ett klubbslag, och kastade honom derefter i ett kar. i I början hade Pehrsson ej ämnat att stjäla, men då. han nu betänkte att han ej vore i stånd forneka gerningen, samt sålunda måste rymma, och behöfde respenningar, gick han in på kontoret, bröt opp pulpeten och uttog penningar till ett för homom okändt belopp (vid pass 1000 R:dr b:ko) i diverse sedeloch silfvermynt, samt medtog afven ett guldrepeterur, m. m., hvarefter han begaf sig bort, tagande vägen öfver Enköping, Westerås, Eskilstuna och Thorshälla. Från sistnämnde stad hiskjutsades Pehrsson af em bonde, mot en betalning af 1 Rdr rgs pr mil, och hitkom i går e. m. kl omkring 5. Han befanns medföra öfver 900 Rdr bko kontant, mest småsedlar, guldrepeter-uret samt några klädespersedlar och en sekunda-vexel på 530 Rdr Hamb. bko, hvilket allt lärer komma att med omgående sändas på Steckkolm, dit Pehrsson i e. m. under bevakning afförts. Uti Norrköpings tidningar tilläges, att Carl Pehrsson anträffats i sin broders hemvist, och att denne, såväl som andre i samma gård boende, redan på förhand erhållit ullbörlig varning, hvilket hade till påföljd, att en af gårdsfolket angar Carl Pehrsson kort efter dennes ankomst. Såsom tillägg till hvad i ofvannämnde tidningar förekommer kunne vi nämna, att Carl. Pehrsson redan i går afton anlände till bufvudstaden, och i dag på morgonen kl. 8 undergick förhör i Polisen. Han vidhöll der, såsom det syntes, under mycken ånger och botfärdighet, de uppgifter som Norrköpingsbladen upptagit, dock med den skillnaden att han här endast angaf två af kamraterna såsom afvetande brottet, och i samråd, med Carl Persson att det skulle ske den natten. För att utlocka Wertmiller i ölboden hade Carl Pehrsson salt en lykta uti drängkammar-fönstret, som var midt emot Wertmiillers fönster, på det dennes förundran skulle väckas öfver orsaken härull. Detta slog också ia: Wertmiäller kom ut omkring kl. 12 på natten. Carl Pehrsson stod då i försåt och gaf Wertmiller i mörkret, då denne skulle gå upp åt drängkammaren, först ett slag med klubban, men hvilket ej träffade hårdare, än att Wertmäller kunde springa ett par ytterligare trappsteg uppåt. VWVid det andra slaget ramlade Wertmiller utför trappan, men kunde likväl resa sig, då han lutad mot ett kar utropade: karl, kom ej ett steg närmare; dervid mördaren hade gifvit honom tredje slaget så att han föll. Nu först hade W. qvidit och jemrat sig. Drängen hade derefter gilvit honom ytterligare ett fjerde slag och släpat honom ned i vörtslocket, dit han kastat klubbar efter. Wertmiller hade då ännu medelst ett svagt ljud gifvit tecken till lif. Häri från hade drängen gått upp i drängkammaren, hämtat lyktan, gått in i rummen, brutit sig in i pulpeten med tillbjelp af en hammare, och efter stöldens begående först lörgåfves sökt att läsa upp stora porten, samt då detta ej lyckades, tagit andra vägen öfver mälthuset. Utkommen hade han sprungit af alla krafter, och hunnit på gården vid Norr-Tull då kl. slog tu; samt vidare med bönder åkt till Westerås. Carl Pehrsson hade förut styrkt sig med ett halfstop bränvin, som han tagit på kredit i Wertmillers magasin, och gifvit de andra båda drängarna med sig deraf, — Orsaken till mordanläggningen föregals nalva varit all ( mm oo ee sö ee ÅT 1 ee Ten rs TT aan AT 1 Te 4