Aftonbladet – 26 januari 1836, sida 1

RSA STOCKHOLM den 26 Januari. Utländska posten, som kom tidigt på morgonen, har underrättelser från Hamburg till d. 19 och från Paris till d. 13 dennes. Direkt Engelsk post ankom icke. i Spanien. . Mendizabal har på det mest eclatanta sätt segrat i Prokurador-kammaren , i fråga om atlmänna krediten. Han är således beklädd med en sorts diktatur ; och det oinskränkta förtroende, som folk-ombuden visat, skall ge honom en betydlig moralisk styrka. Man väntar nu, att han skall komma fram med sin så kallade hemlighet. Maa hade utspridt, att denna skulle bestå i indragande af all tionde till kronan och de nuvarande innehafvarnes ersättande på annat sätt (presterna med löner, adeln med statspapper); och att alla nationalgods skulle pantsättas på 12 år hos ett engelskt bolag, mot en kontånt summa af 500. millioner Framcs. Dessa rykten äro officielt vederlagda. Hemligheten skall helt enkelt bestå uti att med mildhet försona alla Spaniorer c., som allt låter mycket vackert. Penningar fordras dock äfven härtill och äro den stora frågan.I Barcelona hafva, natten emellan den 4 och 5 dennes, rysliga excesser förefallis. Detaljerna derom lyda sålunda : Man hade, sedan några dagar, märkt en dof jäsning i staden. Den tilltog ännu mer då man fick höra, att Karlisterne fusilerat fångarna af Kongl. armeen i San Lorenzo del Pithens. Autoriteterne ådagalade emellertid blott foga vaksamhet, men qvarhöllo likväl de troppar, som eljest skolat afmarchera samma dag, och befallde dem hålla sig i ordning i sina kasserner. Då det under dagens Icpp blef bekant, att några fångne Karlistiska chefer lyckats. undkomma, yttrade folket högljudt sitt missnöje, och ett utslag af krigsrätten, som höll session samma: dag, dref förbittringen till sin höjd. Denna domstol hade nemhgen gått nog långt i mildhet, att endast fälla till några års deportation flera Karlister, som voro öfverbeviste om de skändhgaste grymheter, bland annat att hafva låtit utstinga ögonen på åtskilliga fruntimmer. Knappt var detta utslag kändt; förr än beväpnade hopar, hvilka troligen flera dagar förut undfått sina ordres, började genomströfva stadens särskilda qvarter under rop af: döden åt Karlisterna! Dessa personer hörde nästan allesamman til nationalgardets tolfte bataljon, vanligen kallad Ia blusa, hvilken företrädesvis bidragit till revolutionen den 5 Augusti, då Catalonska Juntan organiserades. Klockan var 4 då dessa hopar fördelte sig kring gatorna, och som mörkret kort derefter inbröt, fingo de förstärkning från flera håll. Vid samma tid slogs likväl generalmarche, tropparna samlades i hast och rigtades mot de punkter, der folkskockarne voro starkast. Vid militärens ankomst belägrade hopen General-kaptenens palats och fordrade, under vildt skri, att de Karlistiske fångarne skulle fusileras: i I hopp att, lugna pöbeln lofvade General Alvarez, att afrättningen skulle ske dagen derpå; men man fordrade, att den genast skulle ega rum, och då Generalen afslog det, hördes några röster i hopen: Jåt oss storma citadellet! Stegar anbragtes, posterna öfvermannades, och inom få ögonblick var folket herre öfver citadellet. Segrarne rusade in i Guvernörens, Pedro de Pastors, boning, hvilken i sin bestörtning straxt aflemnade fängelsenycklarna. Den förste fången, som föll i de ursin