Aftonbladet – 25 januari 1836, sida 2

I MMMM UM UM Ifrån Högforss ech Anckarsrums bruk anföras uppgifter om resultaterne af försök, att begagna upphettad luft till blästern, i och för malmens småltning. Vid Högforss hade, med 3 å 400 graders varm luft 1 Skepp. tackjern erhållits på 3:del kortare tid, med 28735:dels procent mindre kol, och 3,:dels proc. mindre malm, än med kall luft. Hyttegången hade varit ledigare och masugnen mera lättskött. Tackjernet något nödsatt, men lemnande vid omsorgsfull behandling i härden ett utmärkt tätt, fast, mjukt och lättvälldt stångjern. Vid Ancharsrum har med varm luft erhållits samma tackjernsqvantum med 40 75:dels proc. mindre kol och 92:dels proc. mindre malm än med kall luft, och på rs:del kortare tid. Gjuter:-tillverkningen uppgick till 4,778 Skepp. Gjutgods-exporten, till största delen kanoner, tillverkade vid styckebruken i Södermanland och Östergöthland, har uppgått till 5,974 Skepp. 15 Lisp., det mesta till Preussen. Stångoch ämnesjernsmidet utgjorde 449,354 Skepp. 4 Lisp. 8 skålp. Det privilegierade stångjernsoch ämnessmidet blef tillökadt med 4,960 Skepp. Med nya smidesmetoders användande hade försök blifvit gjorda vid flera verk, hvilkas egare förvandlat Tyska härdar dels till täckta Engelska smältugnar för bedrifvandet af det Engelska eller så kallade Lancastersmidet dels ock till ovala härdar, att begagnas för det af Ofversmedsmästaren Morell inforda smidessättet: den Engelska smidesmeteden vid Furudahls, Snarkils, Svaneholms, Eifsbacka, Fogelforss och Högforss, vid hvilka verk 8 st. Tyskhärdar skolat förändras tll täckta smältugnar, det Morellska smidet vid Krämbols Bruk, Noraforss och Torps hamrar i Medelpad, Westanå Angermanland samt Högforss i Westmanland. Stångjerns exporten under smidesåret 1834 utgjorde stapelstadsvigt 407,881 Skepp. 3 Lisp. 8 Skålp. och således 5,162 Skepp. 16 Lisp. 5 Skålp. mindre) än under smidesåret 1833. . Jernmanufakturexporten uppgick under smidesåret till 26,794 Skepp. 11 Lisp. 9 Skålp. stapelstadsvigt och således 2,982 Skepp. 9 Lisp. 9 Skålp. mindre, än under smidesåret 1833. Silfver-tillverkningen utgjorde 3,605 lödiga Skålp. 9lod. Koppartillverkningen 53,342 Skepp. 6 Lisp. 3 Skålp., deraf vid Stora Kopparberget 2,419 Skepp. 18 Lisp. 11 Skålp., eller ungefärligen hälften emot den, som ägde rum i början af detta århundrade. Rå-messings-tillverkningen utgjorde 569 Skepp. 18 Lisp. 16 Skålp. Vid öfrige diverse verk och inrättningar, följande tillverkningar : Vid Kopparhamrarne: 1,990 Skepp. 4 Lisp. 8 Skålp. Kopparsmide ; Kobolt-verken: 19,214 skålp. Kobolt. Svafrel-bruken: 795 Skepp. Svafvel; Blysmältningsverken: 147 Skepp. 13 Lisp. 8 Skålp. Bly; Vit:iolverken: I72 Skepp. 19 Lisp. 13 Skålp. Vitriol; Alunbruken: 8,404 wmnor Alun; Rödfärgs-verken.: 4,023 tunnor Rödfärg; Blyertz-verken: 2,926 Lisp. Blyertz; Brunstensbrotten: 2,606 Skepp. 13 Lisp. 17 Skålp. ; Höganiis Stenkols-verk:123,596 tunnor Stenkol; Porfyroch Marmor-brotten. arbeten för ett värde af 12,310 R:dr 33 sk. 4 r:st B:co. A VE ——— OM :