ty utom en skärm, hvilken påstods vara Neapel, med 2.ne exemplar af Vesäv , var ingenting nyttar det slaget förfärdigadt. Att det damastklädda rummet fick herbergera Johanna af Neapel; skulle väl kunna kallas en anakronism; men då samma Johanna försäkras i sin hand hålla en åskledare, hvilka instrumenter Franklin likväl var försumlig nog, att icke upptäcka förr, än 400 år senare, så bör en dylik antcipation af tiden icke eller tadlas. Man torde kanske invånda, att sjelfva pjesen, såsom ett ynglingsförsök, icke borde så strängt bedömas, som här : ofvanföre skett, um också omdömet i det hela är rättvist och bekräftades af den nästan totala likgiltighet och brist på intresse, hvarmed det åskådades af publiken. I detta afseende bedje vi dock läsaren vara utan oro för den unge författarens nerver; han hör, om icke alla tecken bedraga, till det slaget, som kritikens gissel icke gör modfällde; som på sin väg till ärans höjder — den vittra det förstås — gjort ull sitt valspråk: march framåt, och som obekymrade för de kringståendes blickar eller omdömen ledas endast af en fast vilja att gå på i ullstrumporna. Under denna förmodan äro vi också förvissade,, att i den lycklige författaren af detta skådespel kommer att uppgå en stjerna på Hofoch Statspoesiens himmel, hvilken icke försummar att vara framme och tindra vid något högtidligt aAillfälle, och att han i den genren kommer att fördunkla mången medtäflare genom den ädla dristigheten , att i dess fulla glans framställa den sanna förtjensten på högre platser. En liten början härtill är åtminstone redan gjord i den omtalta dedikationen. Huset var uppfylldt, och H. M. Drottningen samt DD. KK. HH. Kronprinsen och Kronprinsessan bevistade spektaklet. Stora Logen syntes, för att begagna ett af. de vackraste, uttrycken ur sjelfva pjesen, i sitt fylle.