Aftonbladet – 20 januari 1836, sida 2

le förefinnas hos de afflyttande, och att flere skulle få svårt att finna arbete och utkomst, samt tillstyrkte mig, att, om jag hbehöfde arbetare vid mitt gjuteri, derom tillskrifva disponenten Baron von Steijern, som kände de afflyttandes arbetsskicklighet och olika behof af arbetstilifälle. . Baron yv. Steijern tillskrefs med begäran om 2:ne filare, de enda arbetare jag kunde sysselsätta, och hvarå Herr Baron v. Steijern svarade, att en ganska skicklig förefanns, som var uppsagd, i anledning af dess begif. venhet på fylleri, äfvensom en, hvilken sjelf uppsagt, som icke egde någon synnerlig skicklighet, men vore en beskedlig karl. Jag antog genom Baron v. Steijern båda desse arbetare, men den. skickliga kunde jag icke behålla mer än 10 å 12 veckor, i anseende till ständigt fylleri, hvarigenom hans eget och kamraters ärbete förhindrades. Den andra är ärnu i min tjenst, och ehuru saknande någon större arbetsförmåga, dock är af mig bibehållen, såsom ordentlig och villig. Någon arbetare, utom denne, finnes icke vid mitt gjuteri, som varit vid Motala mekaniska verkstad, med undantag af en ung Elev, född vid Forsbacka, som sedan jag ett år vid Motala honom wnderhållit, jag derifrån hemtog flere månader före mitt utnämnande till ordförande. Sedan jag nu framställt allt hvad sig tilldragit, uppmanar jag eho det vara må, så inom som utom Bolaget att framträda och bevisa, att i något det ringaste afseende förhållanderne äro annorlunda än jag desamma nu uppgifvit, öfverlemnande till en och hvar af Herrar Actie-egare, att bedömma mitt handlingssätt, om derutinnan finnes någon anledning till det anfall den anonyma artikelns författare emot, mig sig tillåtit. Längre ned i samma artikel förekommer, att till skuggsidorna hör, att verstaden är ställd under en öfverstyrelse, som genom dess med ordförande-platsen i Kanal-direktionen sammanlänkade relationer, till sin natur är föga egnad att aktift bevaka Kanal-bolagets fördelar. Härigenom har den, redan ifrån början invecklad till sin financiella ställning, nu en skuld af emellan 150: och 160,000 Rdr, c. Här förekommer åter en vrängd framställning till Hrr aktie-ägares förvillande. Huruvida min styrelse varit aktif eller ej, derom vill jag icke sjelf orda, men att under min styrelse icke skulderna för Kanal-bolaget blifvit ökade, utan tvertom minskade, derom erfordras inga andra bevis, än direktionens allt ifrån denna bolagsstämmas början hvilande berättelse, med åtföljande tablåer. Deraf inhämtas, att vid 1834 års slut utgjorde skulderna för mekaniska verkstaden 234,649 Rår, samt den 1 November 1835, 244,878 Rdr. — Kassabehållningen den 31 December 1834, Rdr 1683, — och den 1 Nov. 1835, Rdr 19,525.. — Således skuld-summan under denna tid minskad med Rdr 8,613 — i stället för ökad.? Tilläggande Hr Baron och Ordföranden den begäran, att detta dess anförande må i bolagsstämmans protokoll få upptagas. Herr ÖOfverste-Löjnanten Warberg erhöll ordet och yttrade: Vid hvad Herr Baron och Ordföranden , rörande verkstads-arbetares engagerande behagat anföra, anhåller jag få blott tillägga: att jag, långt ifrån att anse en sådan åtgärd klandervärd, tvertöm nära nog ansett det vara en pligt försöka skaffa emploj åt dessa menniskor, hvaraf de flesta förtjent ett bättre öde än att, blott derföre att verstaden intet behöfde dem, snart sagdt, vräkas derifrån. Öppet erkänner jag, det jag hos Ordföranden till och med intercederat för emottagandet af några afgående arbetare, samt att jag äfven gjort detsamma hos andra, der jag förmodat dem kunna användas; men mina bemödanden hafva, tyvärr! intet lyckats hos flere, än hos Hr Baron och Ordföranden, sart kamrater inom Kanal-direktionen, der dels antagits, dels lofvats antagas en eller annan till slussoch brovaktare, vid förekommande ledigheter. Ar nu detta förfarande klandervärdt, så skall jag med mycket lugn fördiagsamt bära hela tyngden deraf. . Herr Presidenten af Billbergh utlät sig med särdeles obekag hafva bevittnat Herr Barons och Ordförandens nödtvång, att inlåta sig i vederläggning af den skymfliga framställningen, hvars källa för en och hvar, som kände förhållanderna inom Bolagsstämman, icke kunde vara obekant. Hr Presidenten önskade väl, att så ringa uppmärksamhet som möjligt, må fästas vid smädeskriften; men hemställde att de Hrr aktie-ägare, hvilka gemensamt sökt emot enskilta och för Kanalens intresse främmande afsigter värja det stora företagets fördelar och bestånd, må förena sig i ett offentligt ogillande af den emot Hr Baron och Ordföranden i ofvan omförmälde måtto riktade tidnings-artikeln. : Härtill hördes allmänt bifall; och derjemte hemställde Hr Lagmannen Rhodin, om icke Bolaget borde söka till laglikmätigt ansvar framdraga belackaren; dock som Hr Baron och Ordföranden icke torde kunna undgå att känna sig för mycket höjd öfver smädelsen för