Aftonbladet – 20 januari 1836, sida 1

Angående de upplysningar, som vid undersökningen om det å Bryggaren C. J. Wertmäller föröfvade mord sistl. Söndag vunnits, innehåller Dagbladet, i ett bihang för i gär afton, följande ytterligare detaljer: Den aflidne, Bryggaren C. J. Wertmuller, 24 år gammal, hade i Lordags afton bevistat Hr napellmästaren Berwalds Soir på stora Börssalen, derifrån han hemkommit kl. omkring 11. Utom Bokhållaren Robert Wilhelm Schmidt, Försäljerskan, Jungfru Eva Maria Angström, Dränggossen Carl Fredrik Söderberg och drängen Carl Pehrsson, hviken sistnämnde haft sig anbefalldt att under natten vaka i den så kallade Olboden, för att, såsom det kallas, fylla till Olbryggd, hade alla de öfrige af husfolket redan gått till hvila. Sedan Carl Johan Wertmäller blifvit genom porten insläppt af gossen Söderberg, begaf han sig in på kontoret, beläget invid portgången, samt genom ett förmak till sin sängkammare. Här afklädde han sig den rock han förut begagnat; samt påtog en annan, liksom ämnade han att efter sin vana om natten efterse bryggeriet, hvarefter han åt qvällsvard. Emellertid begaf Bokhållaren Schmidt sig till den invid Bryggeriet belagna Olboden, för att tilisäga Carl Pehrsson, hvilken, till skillnad från en annan dräng med samma förnamn, blifvit benämnd Peter, om några göromål för natten. Carl Pehrsson hade då varit sysselsatt i ölboden, och sedan Schmidt lemnat honom nödige föreskrifter, begaf Schmidt sig först in på kontoret och, sedan han tagit god natt af Carl Johan Wertmäller, hvilken ännu varit inxe i silt rum, gick Schmidt till sin två trappor upp i samma byggnad belägne kammare. Jungfru Ångström och gossen Söderberg hade jemväl under tiden gått till hvila. Huru tids på natten brottet blifvit begånget, har icke kunnat utredas, men att Carl Johan Wertmiller någon stund legat, syntes på den bäddade sängen. Påföljande morgon, kl: omkring half sju, öppnade jungfru Angström porten för smedslärlingen Lindberg, hvilken kom för att sko hästarna. Ångström hade då funnit stora nyckeln sittande i portlåset, men porten, som jemväl varit försedd med ett hänglås, hvars nyckel varit hepbunden med stora nyckeln, ändock icke uppläsd; hvarjemte en, Carl Pehrsson tillhörig, och af honom vanligtvis begagnad mössa, legat i portgången. Detta hade väckt Angströms uppmärksamhet, särdeles emedan hvarken Carl Johan Wertmiäller synts till, ej eller Carl Pehrssony; hvilken haft tillsägelse att väcka de andre drängarne, hvadan hen, efter det smeden blifvit insläppt, uppgått på bokhållaren Schmidts rum och underrättat honom om förhållandet, Schmidt hade då begifvit sig till brygghuset, i ändamål att väcka de fyra drängarne, nemligen. Sven Gustaf Svensson, Anders Fre