Aftonbladet – 18 januari 1836, sida 1

Article Image
— ri — ee L on AO eye Se St PR ———— AL Nyrvever NEBSNI CDA ALAPREBIIS FADERS SRNSA NSP ASKR fakta, emellan det folk, som kallas vildt och barbariskt, och dess belackare, som kallar det så. Vi utgöra 4 millioner. Men tyvärr äro vi söndrade i flera stammar, språk och distrikter. Vi hafva olika seder, traditioner, intressen, förbindelser och traktater. Vi hafva hittills alldrig fullföljt ett gemensamt ändamål, men regeringsformer hafva vi, och vissa sätt för befäl och lydnad. Den höfding, som hvarje stam. väljer, finner. under kriget ovillkorlig lycnad, och våra furstar och äldste regera, hvar och en. efier sin :orts sed, med större magt, än Furstarne i de stora staterna rundt omkring oss; men emedan en. gemensam höfding fattas oss, hafva vi, som fordom beherskade Östern, alltid valt oss en utländsk anförare. Vi hafva derföre frivilligt underkastat oss Krims Kaner och sedan Sultanen i Konstantinopel. Då Ryssland öfverväldigad? en del af vårt land, försökte det, -— och lyckades äfven stundom — att förnedra oss till slafvar, att enrollera oss 1 sina armder; att låta oss utgjuta svett och blod, för att rikta Ryssland; att strida i dess slaginingar, och för dess räkning göra andra folk, till och med våra landsmän och tros-. förvanter till slafvar. Deraf har hat uppstått emellan det och oss, och vårt blod har oupphörligen utgjulits, eljest hade vi längesedan underkastat oss en Muskovitisk beherrskare. Det skulle bli en lång och bedröflig historia om vi ville upprepa alla Rysslands trolösarhandlingar, dess edsoch loftesbrott, huru det å alla sidor omsnårjt vårt land, afskurit oss lifvets behof, afbrutit vår handel, huru det låtit de sista lemningårna af vårt gamla furstehus falla under köpta mördares händer, att vi måtte bli utan öfverhufvud, för att så mycket mer lyda detsamma; huru det :utrötät hela stammar och byar, huru det köpt Portens förrådiska ageäöter, huru det förnedrat oss till armod, samt. drifvit oss till Hat och förbittrin riot hela verldeni; getom de skändligheter det föröfvat, medan det uenofk Sipål osanningar sökt nedsätta oss i Europas krisina nationers ögon. j : Vi halva förlorat de härar, som fordom kunde samla hundrade tusentsls krigare under sina banär ; men deremot skola vi alla; såsom en enda man förenas 1 vårt hat mot Ryssland. Endast 200,000 af vårt folk char det, under denna långa strid, förmått underkasta sig; af de öfriga har icke en enda frivilligt tjent Ryssland Många af våra barn hafva blifvit bortröfvade, och minga af våra ädlingar hafva blifvit tagna söm gisslan; men de, hvilka ävpukunde påminna sig sitt fadernesland, hafva med flykten räddat sig. Vi hafva män ibland oss, hvilka blifvit gynnade, smickrade och hedrade af Kejsaren, men som framför dessa ynnestbevis föredragit sitt fåderneslands vådor. Rysslsnd har uppbyggt fästen på vårt område, men hvilkas besättningar icke våga sig uto: sma kanoners skotthåll. 50,000 Byssar hafva nyss gjort ett infall öfver vår gräns, men blifvit tll bakaslagne. . : Endast med vapen, ej med ords kan ett land eröfras. Om Ryssland eröfrar oss, skall sådant ej ske genom vapnen, utan genom våra förbindelsers afskärande, och de:igenom att det använder Turkiet och Persien, såsom om dessa redan tillhörde detsamma, derigenom, att det gör hafvet ofarbårt, såsom om det vore dess egendom; derigenom att det blokerar våra kuster, att det förstör icke blott våra skepp, utan äfven andra stalers, som nalkas 0ss; att det beröfvar oss en marknad för våra piodukter, att det hindrar ossfrån att erhålla salt, krut och auvdra kngsbehof, nvilka för oss äro lefoadsförnödenheter; derigenom med ett ord, att det fråntager oss hoppet. Men vi äro sjelfständiga — vi hafva krig, — vi äro segrande. Kejsarens 1iepresentant, som i Europa uppräknar oss ibland antslet at dess slafvar, som på kartan antyder detta land såsom hans, har . Byligen öppnat underhavdlingar med Tscherkasserne — icke för au erhjuda dem förlåtelse för deras uppresning, utan för att köpslå om 20,000 mans ahåg, hvilka blifvit kringrända af våra, och att öppna en underhandling Törande fångarnas utvexling. FIRST GEERS NONE TDPNGIKERE Dy IDDSNNEN DY IKATSENN a orre — Ne

18 januari 1836, sida 1

Thumbnail