Aftonbladet – 13 januari 1836, sida 1

—— ert rr RR PETAT I KR AONESEVAND RENRASIGA ABSURD IRSTE LEENA 4 IAN MOE hr RR KLART BAER BTM BRASS SS AO SSAEKASLE HG ( los Heros, tyckes i huflvudsaken vara en imitation af den Fransyska och tillskuren efier samma saitt, som den sednare erhållit genom tvångslagen af sistlidnae Sept. Hon börjar med den stereotypa formen: Alla Spaniorer ega rätt att genom trycke: olfentliggöra sina asigter, utan någon föregående censur, men tillägger genast ett undantag rörande sådana skrifter, som behandla katolska religionens dogmer eller den heliga skrift; för dessa existerar allt framgent en föregående censur. Derefter följer ett uppråknande af alla de ämnen , som tryckpressen antingen icke alls får vidröra, eller på sin höjd mom vissa gränser, om hon icke vill se sig förföljd och pliktfäld för den eller den förseelsen. Angrepp mot drottningens heliga rättigheter , mot dess legitimitet och hvad den rörer, spela hutfvudröln bland de serskildt anförda förbrytelserna. Dessutom tillägges äfven en ny förbrytelse, nemligen angrepp mot nationens obestridliga rättigheter. Det sistnämnda förbudet är så mycket sallsammare, som man i Spanien alldeles icke är ense om af hvad slag dessa obestridliga rättigheter äro. De föreslagna straffen stiga i sitt maximum . till fyra års fängelse och 6,000 realers böter (ungefär 730 R:dr B.ko). Det Spanska lagförslaget skiljer sig likväl till sin fördel från det Fransyska deri, attt endast Jurier få döma öfver egenihga tryckfrihetsbrott, ja, till och med tvänne juri-instanser skola ega rum, hvaraf den första skall yttra sig, huruvida någon anklagelse bör få ske, och den andra om förbrytelsens beskaffenhet. Deremot är det sålunda ofördelaktigare för tryckpressen, än den Fransyska, att för utgifvandet af nya tidningar fordras, utom en borgen af 40,000 realer i hufvudstaden och 20,000 i Provinserna, älven regeringens föregående tillåtelse. Denna tillåtelse får emedlertid icke vägras, om tvänne personer, hvilka genom sin borgerliga ställning och sina litterära egenskaper erbjuda tillräcklig garanti, ätaga sig ansvarigheten. De redan existerande tidningarne få två månaders anstånd att skaffa sig en sådan kaution. Ehuru mycket kunde vara att önska annorlunda vid denna lag, får man likväl icke neka, att Spanien, genom dess sannolika antagande, kommer att göra ett steg af ofantlig vigt på den konstitutionella frihetens bana, och att nationen genom densamma kan utbilda alla de öfriga friheter, som hon ånnu saknar, eller blott ofullständigt eger. Den Fransyska tidningen Messager ipnehåller en ny berättelse em det famösa Warschauertalet, daterad Polska gränsen den 26 Nov. Den saknar! icke en viss kuriositet, och lyder sålunda : Då Kejsaren i Oktober beslutat att komma till War schau, ansåg man det för tillfället lämpligt, att dervid genom en deputation af municipalitetet låta komplimentera högstdensamme. Vid valet af de personer, sem hartill skulle utsökas, användes den sorgfälligaste kontroll, i ändamål att endast de aldra renbårigaste skulle blifva antagna. Guvernören anmodade ordföranden för deputationen att affatta ett talj den blott och bart skulle ordas om förlåtelse och glömska. Detta tal blef också ordentligt uppsatt och d. 13 Oktober definitift antaget och gilladt. Härpå utgingo befallningar till stadens innevånare att illuminera deras hus. Köpmännen blefvo sammankallade på banken, för att der afvakta Kejsarens ankomst, ach en mängd arbetsfolk på gatorna beordrade sit med frojderop helsa Hans Majestät välkommen. Kejsaren for fram förbi dem som en blixt, och steg af vid palatset Lazienski. Från 6 till 8 var deputationen qvar hemma hos ordföranden. Klockan half 9 lät guvernören denne veta,. att något tal icke kunde komma att hållas, i anseende dertill att Kejsaren hade så kort tid att disponera, men Hans Maj:t ville i nåder genomläsa det och derpå gifva sitt svar. Omkring kl. 9 förfogade sig de båda deputationerna, stadens och judarnas, till palatset; guvernören visade judarna in i ett serskildt rum, så att municipal-deputalionen blef ensam för sig i förmaket. Kort derpå öppnade fältmarskalken Paskewitsch dörrarna, och bad deputationen inträda. Kejsaren, klädd i Uhlan-uniforin, var synbarligen upprörd. Han lät sin hatt falla och tog den åter upp. Paskewitsch vexlade några ord med honom i tysthet, och presenterade ordföranden. Kejsaren höjde sin röst. — Den här meddelade texten at det kejserliga talet öfverensstämmer hufvudsakligen med den i Journal des Dbats; här och der förefinnes endast cn liten skiljaktighet i uttrycket. Deputationen, hetår det vidare i skrifvelsen, fick härpå afträda. Man säger, att, Paskewitsch användt all möda för att afhålla Kejsaren från denna oration, men suverånen skulle varit så uppbragt, att marskalkens alla försök voro fruktlösa.? — Engelska tidningen Morning Chronicle vill veta, att Warschautalet, som från Englands sida blifvit i öfversättning Tur) kiska regeringen omhugsamt meddeladt. uppfyllt Diva