Aftonbladet – 12 januari 1836, sida 2

MER ens VA 7 a BETRAKTELSER OFVER TIDNINGEN SVENSKA MINERVAS BETRAKTELSER VID RIKSDAGENS SLUT. Uti sina Betraktelser vid Riksdagens slut, har den .s. k. Svenska Minerva egentligen endast rekapitulerat sina reflexioner under sjelfva riksdagen. Tendensen är således densamma och motiverna förmodeligen likuså. Minerva har onekligen den förtjensten att genom ifrågavarande artikel hafva börjat något helt bidrag till riksdagens historia. Öm hon dervid i många fall sett sakerna endast från en sida, ligger också deruti ett prof af konseqvens, för hvilken hon bör hållas räkning. Vårt bemödande skall blifva, att betrakta hvad som tilldragit sig, från flera sidor, för att lätta möjligheten för den opartiske att fälla domen. Till. en början få vi förklara, att vi, utan förkärlek för nuvarande representationssätt, likväl tro, att så länge det eger rum, anstandigheten fordrar, att den som börden, pligten eller förtroendet kallat att deltaga uti riksdagsförhandlingarne, lemnas fri från personliga anfall, ehuru han bor underkasta sig äfven den skarpaste granskning af sina åtgärder. ( Uti ett konstitutionelt land är det lika vigtigt att bibehålla, som vådligt-att undergräfva: den aktning, hvarje af statsmakterne såsom sådan behöfver, på det den stora hopen, som, man må säga Hvad man vill, ändock wutöfvar en farlig rösträttighet, till slut må ej ledas till den tro, att den. kan undvara båda och således försöka att afskudda sig dem; men vi vilja nu följa Minerva på spåren. — Vi instämma fullkomligt med henne uti omdömet, att alla stora feter utmärkande bifall eller ogillande åt riksdagsmäns , offentliga handlingssätt, utan förlust för den goda saken kuxnna umbäåras, då opinionen måste hafva andra och säkrare sätt att uttrycka sig än på detta, som å ena sidan så lätt kan uppskrämma dåliga samveten och dem somäro rädda för skakningar, och åter å den andra lika lätt förvrida svaga hufvuden. Afvenså förena vi oss deruti, att vid Riksdagen dels icke blifvit gjordt, hvad som bordt göras, och dels det. gjorda blifvit illa gjordt; men vi hämta skälen dertill från: en annan källa än Minerva, eller ifrån sammansättningen af representationen och formerne vid dess utöfming. Ja, vi gå ännu längre och påstå, att Sverige, som i många andra fall är ett obegripligt land, äfven är det deruti, att vid en Riksdag, så sammansatt och utförd, ens någet kan uträttas. — Följaktligen vore det nog mycket begärdt att fordra, att det äfven skulle ske väl. För att icke blifva allt för vidlyftig i vår argumentation härom, åtnöje vi oss att upprepa en liten del af Friherre Stael von Holsteins fortjenstfulla reservation i Lagutskottets Betänkande, N:o 81, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse, med öfverlemnande af Lagkomitdens förslag till allmän Civillag. -Friherren yttrar, bland annat, sidan 16: Den, som med kännedom om Grund2 lagarnes föreskrifter, rörande ordningen för behandlingen af lagfrågan, förenar någon erfarenhet om Riksdagsgöromålens gång, skall svårligen för sig sjelf kunna göra fullkomligt fattligt och begripligt, mindre öfvertyga andra, huruledes profningen af ett helt nytt lagverk, innefattande både Civiloch Kriminal-lag, någonsin skall med våra nuvarande konstitutionella former kunna medhinnas, så vida icke den Riksdag, då fråga derom förekommer, skall fortfara åtminstone fem år. Man besinne blott, hvad tid som nu åtgår för behandlingen af det enklaste ärende. För dess bringande till slut kunna erfordras och erfordras stundom ) följande omgångar och tidsutdrägt, 1)väntning på remiss från Stånden, SEN. A ning;i Utskottet, läsning derstädes, öfverläggning, ytterligare bordläggning, beslut, uppsättning af expedition, justering, utskrifning, tryckning, 2) föredragningen af betänkandetfi stånden med bordläggning:2:ne gånger, diskutering der, verkande till återremiss, uppsättning af diskussionsprotokollet, utskrift deraf, 3) föredragning och bordläggning i Utskottet, uppläsningen derstädes, öfverläggning, beslut, uppsättning af utlåtande, justering, utskrift, tryckÅN Nar magen Jå ont år RR PRAT