Aftonbladet – 4 januari 1836, sida 2

sätt, icke allenast såsom offentlig person, Kronans Umbud, utan ock såsom enskildt man. Det är således, äfven min, om icke skyldighet, dock rättighet, att öfver artikeln yttra mig. Ehuru min innerliga böjelse är, att med tystnad förbigå det mot mig riktade tadel, ehuru: det såsom sådant alldeles obestyrkt och i Afionbladet utkastat; egentligen icke borde beaktas; har jag beklag igen nu mera nog många och bittra anledningar, att dervid fästa uppmärksamhet. ; Rörande artikelns upphof har jag förskaffat mig säkra upplysningar (så brukar jag göra, innan jag yttrar mig) och kan nu, i följd derutaf, säga: att anmärkningarne, sådane de äro i Aftonbladet framställde, icke äro Rikets Ständers Revisorers; men att de aro gjorde enskildt, af en, hvilken så begagnat föriroendet att vara en bland dem. Om honom, och bans åtgärd vid detta tillfälle, tillåter jag mig icke vidare yttra något. Den som, utan föregående kännedom om saken, läser artikeln, måste (om han tänker) äfven bland mycket annat, tänka: Ettdera revidera Revisorerne ganska ytligt, eller ock är statsverket uti en serdeles lycklig belägenhet, då vid dess räkenskaper icke finnes grundligare anmärkningar alt göra, än de uti artikeln, såsom ibland de märkvärdigare, anförde — — t Vidare måste läsaren, angående min ringa person, nödvändigt föreställa sig, det jag handlat egennyttigt, vårdslöst och oskickligt. ; Hvad oskickligheten beträffar, så är den förevitelsen, i mina ögon, vid detta tillfälle, alltför obetydlig, att förmå mig fatta pennan. De andra båda deremot, såra mig djupt — dock, nedslå mig kunna de ej; ty jag eger inom mig ett säkert viltnesbörd, det mine afsigter varit rena och mitt handlingssätt uppmärksamt och öfverlagdt. Andras omdöme fruktar jag ej, om saken blifver ärI Jigt framställd, och rätt känd. De som sjelfva hafva hederskänsla, akta den äfven hos andra, och leka ej dermed. De tänkande döma ej utan att undersöka, de stadga ej sitt omdöme på löst tal — icke en gång om det är tryckt. De lättsinniges och tanklöses dom är jag öfver. Illvilliges anslag går jag att mota. i — Att jag sjelf länge insett nödvändigheten utaf, och önskat det saken skulle blifva känd, synes af här införde, min underdåniga framställning, till H. M. Konunger. Stockholm den 2 Januari 1836. Åkerstein. Stormägtigste Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:t! I underdånighet ser jag mig nödsakad anhålla, det Kongl. Krigs-Kollegium nåtte blifva änbefaldt: avt utan vidare tidsutdrägt, i öfverensstämmelse med hvad författningar, vanligt bruk, rättvisa, och äfven billighet: föreskrifva, zill undersökning inkalla och till laga unsvar ställa Brukspatron Thomas Fredrik Mor sing i Nyköping, hvilken genom nämnde Kongl. Kollegii förvållande, tills dato, utan ringaste påföljd, redan 3:ne gånger brutit, ew emellan kronan och honom afslutadt kontrakt om leverering af Sadelställningar; -— persedlar af hvilka armeen redan i flere år varit i yttersta behof. i Så kort som tydligheten medgifver, skall jag. söka att här närmare utveckla förhållandet från början med nu ifrågavarande kapitel ; af sadelhistorien , och, derjenite skälen till min underdåniga anhållan, den jag framställer, så väl i egenskap af kronans ombud, som enskildt man. De utförliga och obestridliga bevisen. för: mina anföranden, skall Eders Maj:t deremot finna uti de åberopade handlingarne. Anm. Fandlingarnes mängd i detta mål, der egentligen litet eler intet bordt behöfva skrifvas, hafva så öfver all höfva tillväxt, att ehuru nyttigt sådant kunde vara, det nu icke låter sig göra, att dem härvid i afskrifter bifoga. Handlingar , hvilka äro daterade sedan medio Okt. 1831, och finnas uti min hand (der samlingen på långt när ändå icke är komplett) — utgöra ett antal af icke mindre än några och sjuttio N.:r — och N:r finnas, hvilka äro åtföljde af till och med nio bilagor — — —! Att förekomma sådane, målet mer och mer invecklade skrifverier, derom har jag åtmiastone, bemödat mig. : i Sedan ändtligen d. 8 Maj 1833, efter mer än nio månaders väntan, af Motala verkstads styrelse ett nekände svar i afseende å sadelbeställningen erhållits , afslöts fem dagar senare i Nyköping, d14 i samma månad, genom mig, Kronans ombud, (till följe af Eders Maj:ts nådiga befallning och Kongl. Krigs-Kollegii uppdrag) kontrakt måd Morsing om leverering af 1,468 st. sadelställningar 1m. M. Kontraktet innehåller bland annat alt: 1853, d. 3t Aug. Skall den till formen bestämda