AA Lä a no er, KÖRA AMA ST RAT ER. Depart. Isere, på andra sidan? Rhone. Då han der kom i ny skuld hos sina fabriks-mästare, begärde han att få återgå till Corsica; men denna begäran afslogs. honom af Inrikes ministern. : Han vandrade derföre i Januari månad 1828 tiil Vaise och kom på sommaren till Lyon, hvarest han bodde -tillsamman med en silkesväfvare som förut varit i Embrun. Han arbetade nu såsom väfvare; men i Sept. idkade han filtmakar-handtverk i St Symphorien IOzon. Ibland arbetarne kallades han vanligen Corsicanen, eller Greken; och han återvände snart till Lyon, der han fann Laurence Petit, som återkommit från Toulon, der hon besökt sin, man, som då var galerslaf. Hon hade i April månad 1829 blifvit frigifven, och kom till Lyon, för att träffa sin son och dotter. Fieschi passerade en tid för att vara hennes , man,. ehuru Abot ännu lefde. Han idkade väfvar-handtverket och förfärdigade äfven sedan i Calmire halmhattar. På det sednare stället hade han likväl råkat i 200 francs skuld till sin mästares enka, och han undertecknade då skuldsedeln med namnet Gixard. Enligt hans egen uppgift råkade han den förut ofta nämnde Grefve G. Damas i Lyon, i Augusti månad 1830. Denne bad honom komma till Paris, dit han sjelf afreste. Fieschi gjorde så, och ditkom omkring medlet af Sept. -Ifrån den tiden följde polisen alla hans företag och förbindelser. Han hade förskaffat sig hos militär-befälet i Paris, rättighet att njuta uppehälle såsom förut varande konstituerad oflicer i Neapolitansk tjenst och under Napoleon. Man föreslog honom, att såsom sergeant få plats vid ett regemente; men han yrkade under-löjtnants fullmakt. Emedlertid: hade General Franceschetti råkat honom i Paris och bistått honom med sin börs och sin kredit. Det var besynnerligt, att just general Pelet, som sedan blef ett af offren för Fieschis mordanslag, var den som skaffade honom en plats i 3:dje kompagniet af de icke tjenstgörande officerare, hvilka underhållas inom garnisonen i Paris. Francois Abot hade aflidit år 1830 och Laurence Petit kom till Paris för att begära pension, såsom Lassaves enka. Det vägrades henne; men hon träffade der emedlertid åter Fieschi. Det var då, enligt hennes egna ord, som hon sänkte sig ned till honom, för att upplyfta honom till sig. Den 21 Sept. 1830 erhöll Fieschi, på befallning från Krigs-Miistern; aflöning såsom Stabsunderlöjtnant; han begagnade den ända tills i Februari 1831. Enligt en order af den 28 Jan. 1830 utnämndes han till placerad officer på 61:a Linieregementet; men ordern blef hvarken expedierad eller återkallad, förrän den 8 Augusti 1834. ; Genom Mr Chauvin, som Fieschi visade stor tillgifvenhet, emedan Chauvin följt hans hjelte, Napoleon, till St Helena, fick han under tiden arfvode, såsom urtdelare af Tidningen la Revolution, hvilket kunde .utgöra 30 till 40 sous om dagen. Vid tidningens expedition blef Fieschi bekant med Öfverste Lennox, som var hufvudredaktör, och han blef anklagad för att hafva deltagit i denne Ofverstes och Grefve Damas försök, att uppviggla garnisonen i Paris, och att underblåsa den insurrecktionsanda, som börjat visa sig hos militären i Tarascon. Fieschi hade under samma tid relation med Hr Baude, Polisprefect, hvilken uppgjort en plan att utsända en hop folk till Algier, hvilkas närvaro i Paris han ansåg vara farlig för lugnet. Då denna plan blef allmänt kändt skref Grefve G. Damas till Hr Baude, med begäran att blifva anställd vid denna Corps och reste sjelf till Paris för att understödja sin begäran. Han nämnde: då, under samtalet med Hr Baude, Fieschi såsom en person, hvars skicklighet, köld och förslagenhet var honom väl bekant. Polisprefekten sände efter Fieschi, och öfvertygade sig snart sjelf, att dennes tjenster kunde vara af stort värde, i visse affärer inom hans departement. ; Paris var vid den tiden i ständig oro. Blod flöt ofta, men Fieschi trottsade alla faror, för att kunna gifva noggranna underrättelser till polisprefekten. Hans högfård var smickrad af att äga personligt tillträde hos en . så hög embetsman, och han användes i synnerhet, att vaka öfver vissa politiska samqväms forbandlingar; han har ock skrutit af, att hafva gjort regeringen stora tjenster i det ögonblick då Erkebiskopens i Paris palats plundrades och förstördes. Då Hr Baude lemnade polis-prefekturen kom Fieschi till honom och sade: Jag är Corsikan, jag har en stollt karakter och är ej skapad att vara ett vanligt polis-verktyg. Jag vill nu ej hafva mer att göra med polisen. Sju eller åtta dagar innan. den 28 Juli, då köpet af gevärs-piporna blef beramadt, hade Pepin, Morey och Fieschi öfverenskommit, att tråflas på Boulevard de la Salpetriere. TJun minedoc att Äfrarclam åv I så KIRAN PR