Aftonbladet – 29 december 1835, sida 1

tum. Gevärs-piporna tycktes hafva. varit fästade vid klossen medelst två starka bandjern, som vid ändarne sammanbhållits af skrufvar; de hvilade på två tandade tvär-klossar. Tänderna, till ett antal af 24 eller 25, voro 4 till 6 tum ifrån hvarandra, och i hvarje urholkning var en gevärspipa fåstad, medelst ett tåg af omkring ett lillfingers tjocklek. Svanskrufvarne voro fåstade vid den öfversta tvärklossen; 12 ull 16 pipor, alla rykande, heta och blodiga, voro qvarliggande i sin ställning; 4, 5 till 6 hade sprängts sönder nära svanskrufven och lågo på golfvet i bitar. Två till tre hade icke brunnit af. (Dessa vittnenas olika uppgifter om antalet är af ingen, vigt). En pipa fanns i rummet, virad med halm, som icke lärer varit begagnad. Två af de osprångda piporna innehöllo ännu en betyd-: lig del af laddningen. Denna förstörelsens lokal var öfvergifven af menniskor. i Alla rummen blefvo genomsökta. Polisembetsmännen hihdrades och behandlades illa, under det de bemödade sig att utspana brottslingarna, emedan de förblandades med dem de sökte. — De blodiga spåren lemnades likväl icke ur sigte. De förde till ett kok i tredje våningen; hvars fönster var öppet. ; Den stege, som tjenade i stället för trappa till vinden; var ställd i fönsteröppningen, vid hvilken var fästadt ett dubbelt rep, som hängde öfver taket på caff.huset Mille Colonnes. Fönsterposten var fläckad med blod och likaså den yttre väggen på flera ställen. Under det att rummen och källrarne i huset noga genomsöktes, hade andra polistjenstemän inträngt uti den inre delen af gården, och flera ibland grannarne hade: af bullret lockats till fönstren, hvarifiån de kunde se, hvad som passerade. I det ögonblick då den starka explosionen hördes, hade deras uppmärksamhet blifvit väckt utaf den tjocka rök, som tog sig väg genom köksfönstret. Nästan i samma stund hade en person,-såirad i ansigtet och betäckt med blod (vittnenas uppgift om klädseln är olika), utkommit genom fönstret, fattat i det dubbla repet och halat sig ned till ryggåsen af ett litet tak, som kommunicerar med andra våningen af huset. N:o 532. Der kastade han sig framåt; för att komma på taket, och vid detta tillfälle var det förmodligen repet, som vid sitt tillbakafall slog i kull en blomsterkruka, hvilken gick sönder i fallet. Ljudet af detta föranledde en af polisbetjeningen . att se dit och att utropa: ?Se där är mördaren! där flyr han undan öfver taket! En nationalgardist, som skyndade sig till stället, uppmanade flyktingen att gifva sig och hotade att eljest ned-skjuta honom. Denne aftorkade helt oförfärad med högra handen, ty den venstra var sårad, den ström afblod, som betäckte hans ögon, sedan ban förgäfves sökt att irkomma i ett varumagasin, tillhörigt en vid namn Chimtne, ,bandhandlare, hvars fönster var närmast beläget på taket. Han. begaf sig derefter till ett fönster åt. köket i samma hus; och som detta var öppet, fattade han med begge händerna i undia fönsterposen samt svängde sig med ett starkt språng upp i fönstret: : Madame Gomez, svägerska till Chimtne, som hade under sin systers frånvaro åtagit sig alt efterse barnen, bade, uppskrämd af explosionen, just lemnat fönstret åt gatan, hvarifrån hon betraktade revyen, för att gå in i köket. Under vägen dit, som gick genom en gång försedd med en glasdörr, såg madame Gomez en man inkomma genom köksfönstret, alldeles öfsverhöljd af blod. Förskräckt häåröfver, sprang hon ut genom dörren till rummet, under utrop af förskräckelse och :op om hjelp. Flyktingen påskyndade sina steg, skuffade våldsamt un dan madame Gomez och sade: låt mig gå, hvarvid han borttorkade bloden utur ansigtet, emedan den hindrade hanom att se, hvart han tog vägen Han nedste skyndsamt för trappan, lemnande öfverallt blodiga spår efter sig, men kom för sent ned på gården, för att kunna lyckas 4 sin flykt. En national-gardist bevakade dörren till huset, åt Rue des fosses du Temple; och Kapiten Bouquet hade ögonen på den andra utgången. En polis-tjensteman anlände, flyktingen blef gripen .och förd till vskten vid Chateau d Eau. Han blef öfver allt bestormad under sin vandring. Fasan öfver det brott; hvarför man misstänkte honom, hade intagit hvarje sinne, och någre af national-gardet måste försvara Hang lif. Då han blef förd. till vakten, hade en af nationalgardisterna frågat honom, hvad han hette; men han svarade dertill helt tryggt, att denna fråga icke tillbörde nationalgardistens tjenstebefattning, och att han villebesvara den, då ban blefve derom. tillfrågad af behörig myn dighet. Då han visiterades, fanns hos bonom ett Slagg piska med handtag af träd och tre läderremmar, i hvilkas ändar suto tunga blykulor, ett par glasögon i foderaly ett femfrancsstycke, några småmynt och htet fint krut ungefär motsvarande fyra patroner. Då man tillfrågade honom, hvartill han ämnat detta krut, svarsde han: fen ran: mAh denca AL an oa smbde wn;sn ht RR