Aftonbladet – 28 december 1835, sida 3

ata JG MM ir A NT rR IT AE ER SR TEEN TTR ursäktliga, hvarigenom öfversätaren tillåut sig borttaga haltva betydelser af Hans Majas ord, då likväl sådane dokumenter borde högst sorgfälligt och ordagtannt återgilvas. Uti brefvet angående Hr Professor Berzelii utnämning till Friherre åter, bar H. Möj:t yttrat: 7es soins empressås que vous avez donnes å mon fils dans cette branche dinstruction qui conduit å la connaisance de tout ce qvi porte Bempreinte du savoir et de VC exaetitude, som blitvit öfversau ned: den niliska omsorg med hvilken SI gnat Fder åt min sons uppfostran, i en kunskapsgren, som kräfver inhemtande af grundliga och noggranna insigter — — Man kan omöojhgen ölfversätta mera ogeneradt af verkliga meningen, äuv Statstidvirgen gjort med denna, hvilket Argus äfven anmärkt. H. Maj:t säger om kemien beter det, att det är en gren eller del af undervisningen, hvilken LEDER till kännedom af allt som bär präg seln a af verklig kunskap och vettenskaplig nogrannhet; men den. na H. Maj:ts tanka, att kemien är en nyckel uli allt verkligt vetande och exakt vetenskap , är helt och hillet estropierad och förväud i Siatstidningens öfveisäunivg, der det heter att ?denna kunskapsgren kräfver inhemiandet af grundUiga och noggranna insigier. Uti samma nummer af Ä:gus läsas några reflexioner angående nödvändigheten för en regering, att vidmakthålla allmänhetens aktning för apspng genom ett noggrannt begagnande af den moraliska censur regeringen gemom befordingarna , kan utöfva inom bela bierarkien af adimmistrationen och domaremakten. Vi haiva redan förut ofia vidrört detta ämne, och vådan deraf, om vid befordringar uteslutande eller i fråmsta rummet göres afseende på politiska opimaner eller. relationer och slägtförhållanden, men icke på de sökandes verkhga förtjenst och den aktning de genom sitt uppförande ega bland medborgare. En bekräftelse härpå lemnas af den skildring Nya Argus gör af embeismånren i Frankrike nyss före den förra revolutionen derstades: Ingentimg — heter det — förstör hos mängden så totalt all aktning och vördnad för Lag, Auktorteter och Regering; ingenting verkar så demoralisersiide och epplösante på alla samhällsband, och ingentivg är, om man så behagar, just mera anarkiskt och revolutionärt, än exemplet af dem som stå på samhällets högsia punkter och af de högre embetsmännen, när dessce sit enskilda som i: sitt offentliga lif: öppet låsidosatia alla band af pligt, seder och mo alitet, och ge ef:erdömet af uppenbart förakt de; för. Sådant var tillståndet i Frankrike före förra revolutionen, och en revolution kunde då ej uteblifva. När, såsom då var fallet der, man såg de högste ewbetsmän utan blygsel besöka publika baler al en viss beskaffenhet, och de sämsta: bordeller i grändernpe, samt göra sig allmänt kända, ja till en visa för hopen genom dissolutionen af sina seder och sin krapulosa cynism, när andra höga embetsmän på sansma sätt voro cn allmän visa i följd af sin kärlek for buteljen och sin omistlighet i alla dryckeslag; når andra högre ämbetsmän åter vo:o icke mindre allmänt kända för att tillbringa nätterna vid spelbordet, och mången förmögen borgares cessionsansokning, rymning, dränkving, 0.-S. V.,; såsom mängden visste, endast härörde deraf, at de blifvit inlåckade, och genom sin fåfänga ätit inlåcka sig i sällskap med de förnäma spela:ne; när det till och med gick så långt, att höga embetsmän allmänt voro kända för att i spel eorrigera sin tour, såsom det heter, om. m., m. Mm., Mm. mM., M. M.; samt, sösom resultatet af allt detta, penningen hade bhfvit allas afgud, och egennyltan, utan afseende på medlen, driffjädern ull allt, för att kunna åtkomma utvägar att tillfredsställa njutningsbegaret, spelpassionen och begaret att synas, och lysa genom depenser; — då, upprepa vi, kunde ej en revolution uteblifva. Det demoraliserande giftet hade haft lång tid att fräta omkring sig och sprida sig tll alla klasser; och när all aktning för auktoriteter och dermed äfven för Yttre och Ime Rätt hade försvunnit, när Statens alla fogningar vors upplösta, och samhällets och fansiljens grundvalar, hvilka utgöras af moraliteten, voro underminerade, då mäste byggnaden samman störta. , Deficit 1 statens finanser var dentill blot en tillfällig yttre anledning, men detta deficit var lika litet revolutionens orsak, som tidehbvarvets rådande filosofi och allmänna tänkesätt, hvilka väl kunde bestämma revolutionens rigtning och yure former, sedan denna en gång utbrustit, men alldeles icke förklara dess upphof och egentliga grund. Denna låg hufvudsakligen uti den ifrån de högre stånden, ifrån regeringen pch embetsmännen spridda demoralisationen och egoismen, och den förstörda aktningen för all auktoritet och Lag. rr tg RR Ibland de annonser som wid årsskiftet visa sig angående nya tidningar, hafva vi fästat uppmärksamheten på a AA nan je LINES Villa Kida KR og