Aftonbladet – 22 december 1835, sida 1

dag hade Iriarte öfverfallit karlisten Lerouge vid Oayz och förstört 50 ryttare för honom. Följande dagen hade Oroa förenat sig med TIriarte, hvarpå de alldeles förstört Lerouges band , 200 man starkt. Karlistiska soldaterne rymde hopvis och gingo hem till sitt. Frankrike. Förhållanderne till Förenta Staterna forifara alltjemnt. att lemna rika ämnen till kommentarier för Pariserpressen. De ministeriella bladen söka naturligtvis framställa saken under så fredlig synpunkt som möjligt, och Monitören samt Journal de Paris bafva, i anledning af ett yttrande i Journal de Debats, att det vore osäkert om freden kunde bibehållas etler krig utbröte, kommit fram med ganska lugnande artiklar, hvari försäkras, att i de kommunikationer, som egt rum mellan. kabinetten i Paris och Washingtön, rörande denna sak,. aldrig varit fråga hvarken om krig eller någon såkallad. non-intercourse-akt. Temps vill veta, att England är ganska ifrigt i sina anbud af bemedling mellan Frankrike och Förenta Staterna, men att Hertigen af Broglie alldeles icke vill höra på det örat. Presidenten Jacksöns budskap till kongressen, som sammanträdt i början af denna månad, afvaktades med yttersta otålighet i: Paris, emedan det naturligtvis komme att spridaj ljus öfver sinnesstämningen i Förenta Staterna, med -afseende på ett krig mot Frankrike. Den sista börsartikelha. i Engelska bladet The Sun anser, oaktadt alla de krigiska demonstrationerna, freden mellan Frankrike och För:enta Staterna ej. komma att störas. Deremot hade från det sistnämnde landet ordres ankommit till London, att lita assekurera Amerikanska fartyg, som voro bestämda till Frankrike och hamnar i Medelhafvåt, äfven för krigshändelser. Poliserne hade blifvit teknade till så högt premium, som 10 procent. Pärsdomstolen har nu fällt dom öfver Aprilfångarne från Luneville. Den 7 var redan utsatt såsom: den dag, då fångarne inför rätten skulle få höra domen afkunnas; men någon hade kommit att fästa Pärernas uppmärksamhet på den omständigheten, att d. 7 Dec, är marskalk Neys dödsdag, och det tres, att det var för att icke gifva anledning till obehagliga jemförelser mellan Pärernes eftergift för hofvet 1815 och deras förhållande 1 förevarande rättegång, som de ädla domrarne alldeles uteblefvo från den på en så betydelsefull dag beramade sessionen. Efter lång väntan tillkänna gafs ändtligen, att sessionen blifvit uppskjuten till nästkommande dag, då följande utslag afkunnades: Tho-; mas dömdes till deportation; Bernard till 20, Stiller och Pricolet till 10, Regnier, Taillet och Mathieu till 53, samt Lacertaire och Bechet till 3 års fängelse. Blott en enda af de anklagade, Farolet, blef frikänd. Hofvet lärer underhandla starkt med erkebiskopen af Paris, för att förmå honom att nyårsdagen infinna sig bland gratulanterna i Tuilerierne. De vilkor, prelaten fordrat, nemligen återuppbyggande af kyrkan St. Germain PAuxerrois och Pantheons återinredande till gudstjenst, skola dock, att börja med, förekommit nog dryga. Man hade gjort Hans Högvördighet uppmärksam på akt reaktionen , såväl inom kyrkan som staten, måste, för att kunna lyckas , gå så småningom, och erbjudit honom att, i fall han ville gratulera , skulle bans under julidagarne förstörda palats blifva åter uppbygdt i en stor och praktfull skala. Annu var ej med någon tillförlitlighet kändt, huru denna vigtiga negotiation komatt. slutas. England. Hoftidningen innehåller nu en Kongl. proklamation , som ytterligare prorogerar parlamentet till d. 4 nästkommande Februari, då detsamma bestämdt kommer att öppna sina sessioner. Sir Francis Burdetts bekanta demonstration mot OConnell, som han föreslog att utvotera från Brookes klubb, synes komma att taga en ganska obehaglig våndning för Sir Francis sjelf. Valmannen i Westminster hafva vid en sammankomst d. 8 dennes, med stor majoritet, beslutit att, i händelse af nytt parlamentsval, af alla krafter sätta sig emot Sir Francis återväljande till representant för Westminster. Orsaken uppgifves vara hans vacklande förhållande de fyra sista åren, och i synnerhet hans sednaste illistiga försök att få den nuvarande styrelsen upplöst, (ty derpå antages allmännt hans försök mot OConnell hafva syftat.); , Portugal. Underrättelserne från Lissabon gå till och med d. 30; förra månaden. Ministören bade nu blifvit definitift orga niserad, men med en helt annan konseljpresident, än förut emtaltes vara tillämnad. Det är nemligen icke markis Loul , utan den nye krigsministern Lonureiro , som fått denna plats. Till inrikes minister hade Hr Mozinbo d Albuquerque blifvit utnämnd. Hertigen af Terceira har lemnat öfverbefälet öfver armen, och stora indragningar