Aftonbladet – 17 december 1835, sida 3

Till Redaktionen af det Nya Aftonbladet. En liten insänd artikel i det Nyare Aftonbladet N:o 152 underskrifven : Arvikabo, hvaruti min person var ihågkommen, har till den grad förbittrat en Insändare uti N:o 183 samma tidning, att han icke allenast ö verhopat mig. och den präsumerade författaren med smädelser, utan haft den tilltagsenheten, att göra det i hela köpingens namn. Den godhet och vänskap, hvarmed jag ständigt ansett mig vara omfattad af detta samhälle, stodo i en sådan motsägelse med denna diatrib, att jag ej kunde misstaga mig om att den insände artikeln blott härrörde af någon lågsinnad persons enskilta syften. Öfver trettio af köpingens respecktive Borgare, hvilkas omdöme är mig en borgen för mängdens, och hvilkas namn, när som helst kunna uppgifvas, hafva gifvit mig den fillfredsställande försäkran, att icke någon vill hafva del i denna offentliga skymf. ingen erkänner hälldre hvad som kan brista, än jag. Ty den vanliga trösten gifves äfven för mig: att göra alla till nöjes, blef ingen dödhgs lott. Det är. blott öfver viljan, jag sjelf äger att dömma. Under min snart fyraåriga befattning såsom ordningsman, den jag utan lön, om ej så fullkomligt, som jag önskade, dock efter bästa vija bestridt, hafva både svårigheter varit att besegra, och vidrigheter att uthärda. — Af dessa senare var cholerans annalkande visserligen ej den minsta. Endast 2:ne dödsfall inträffade, det är sant ; men om Insändaren ej inser, att förebyggande anstalter, vid ett sådant tillfälle fordra kanske lika mycken omsorg som sjelfva farsotens närvaro, så förlåtes han, af skäl, dem hans misslyckade qvickheter bäst förklara. Sjukdomens tidiga upphörande på stället, vittnar val ej heller oför delaktigt om de vidtagne åtgärderna, utan snarare tvärtom. Tordehända om den mera fått utbreda sig, hade den närmare eller fjermare boende Insändaren sjelf ej mera funnits till, hvilket utan tvifvel hade varit en förlust, ehuru jag ej är lycklig känna till hvem jag talar. Till den obekanta Insändarens underrättelse länder e medlertid, att endast och allenast hans utsatta namn hädanefter kan framkalla något svar ifrån mig. Striden blefve i annat fall olika; men får jag veta namnet på belackaren, så lärer ej eller blifva svårt, att mot honom använda de mest tjenliga vapnen. Arvika d. 11 Dec. 1835. : AA. Frick. Ordningsman.