Aftonbladet – 16 december 1835, sida 2

Ibland? de underrattelser vi ett par gånger lemriat om anmärkningar hos Statsrevisionen under dennas i går slutade sammanträden, förekommer åfven i bladet för . den 10 November något om en transaktion mellan staten och Grosshandlaren härstädes Hr C. F. Liljewaleh angående lefveranser af undsättningsspannemil till: de norra Länen hösten 1832, hvarigenom i revisorernes tanka en icke obetydlig förlust hade blifvit staten ullskyndad. Med kännedom af den stora nytta Hr Liljewalchs rastlösa : verksamhet i flera riktningar tillskyndat de norra Länen, och den verkligt stora hjelp de håde af sätet för ifråga, varande undsättnings utdelande, hade. vi väl ämnat vid dessa underrättelser foga några egna reflexioner, men i brist af tillräcklig detaljkännedom om de omständigheter, som kunde ligga till grund för, eller hafva blifvit tagna i beräkning, vid transaktionen, ansågo vi bättre. att hålla ett rum i detta hänseende öppet för de erinringar, hvilka den person, saken angzgick, kunde önska att få lemna till svar på anmärkningen. i Hr Liljewalch befinner sig för närvarande just på en resa i Norrbottens Län, hvarest han bhfvit på det mest utmärkta sätt emottagen af allmogen i orten, åt hvilken hans verksamhet beredt flera nya näringskällor, genom afsättning af åtskilliga skogprodukter. Sednast lärer han gjort en resa upp till trakterne kring Calix och Haparanda, och har således sannolikt ännu icke kommit i tillfälle att taga kännedom af otvanstående N:r i bladet. En af hans härvarande vänner, som äger nära kännedom om förhållandet med den ifrågavarande affären har emedlertid anmodat Red. att nu, då revisionen just är slutad, lemna ett rum åt några upplysningar, hvilka Insändaren anser nödigt att hålla bredvid anmärkningarna, för att erhålla en opartisk upfattning af det hela. Vi uppfylla så mycket hellre denna begäran; som Insändarens både uppgifter och räsonnemang synas tala för en olika åsigt af saken emot den, som Hrr Revisorerne uppfattat. Uppsatsen lyder som följer: Det första kontraktet af den 21 September 1832 handlade om lefverans : Till Norrbotten af 3000 T:r Råg, hvaraf 1500 ,, på hösten : oå 10: 12. 1500 ,, på våren 1833 åa 10: 8. a 3000 T:r korn hälften på hösten a 8: 44. . , våren 1833 å 38: 40. Till Westerbotten lika qvantiteter och på samma vilkor. . Till Jemtland 1000 T:r Korn å 9: — 1250 ,, Råg a 10: 16. Ått dessa priser, jemförde med de i Stockholm då gångbara, ingalunda voro öfverdrifne synes af nedanstående kalkyl: Börspriset på Råg i Stockholm den 20 September 1832 var R:dr 8: 32. Frakt härifrån till Norrland : 32. Assurans cirka 7 procent Å 32. Courtage, skeppningskostnad 12. Summa B:ko R:dr 10: 12. Kornet var vid den tiden i aldeles lika pris med Rågen. . Då härtill lägges risken att vid den årtiden åtaga sig .en så hetydlig lefverans till hamnar, som vanligen äro otillgänglige inom medlet af Oktober månad, och svårigheten alt inom några veckor förskaffa dessa evantiteter, så visar det sig lätt att affären ej varit så lockande, att anledning är, det någon annan hade :velat: på billigare vilkor derpå ingå. Orsaken .hvarföre saken icke uppgjordes genom entreprenad-auktion var utan tvifvel ingen annan, än att den yttersta skyndsamhet var af nöden, om någon undsättning skulle kunna komma de nödställde tillhanda, och att tiden således icke medgaf någon auktions utlysande. Prisen i ofvanstående kalkyl äro, som förut är nämndt, upptagna efier de vid kontraktets upprättande på börsen härstädes gällande. Hvar och en vet att en varas: stegring eller fall beror på större eller mindre behof deraf, således var utomdess all anledning förmoda att, då det blef bekant att dessa partier, som otvifvelaktigt voro af den betydezhet att de kunde inverka på spanmålshandeln, ovillkorligen måste inom viss tid uppköpas, priserne i anledning deraf ytterligare skulle stiga. Kontraktet afden 27 December 1833 var om 2500 ?t:r Råg och 3500 t:r korn, som Er Liljewalch af Statsverket köpt, de förre a 7: 16 och de senare a 5: 32 per tunnan, mot vilkor att tillhandahålla de behöf Pvande hka qvantiteter spannemål, företrädesvis. mot betalning i varor, efter det pris Konungens Befallningshafvande egde att bestämma. Att ingen, särdeles under sådane vilkor, kunde ingå på att för denna spannemil betala samma pris som den on wa la 0 oc no ce AA RR