Aftonbladet – 12 december 1835, sida 3

åtmistone vilja vi aldrig ge oss ut på attspå, hvad som skall hända eller hvad man har för sig i kabinetterne; men detta hindrar oss icke att tro oss begripa någon gång, hvad man icke har för sig. Ryssland är stor älskare af status qvo; och Belgien som redan existerat fulla fem år, torde således icke blifva föremål för något synnerligt kabinettsmouvement å Rysslands sida, så vida icke såsom bifråga, för att dölja uigtigare planer. Kejsarens lustläger och geschåftiga resor för ett par månader se? dan, hvilka icke synas hafva ledt till något resultat, kunna (men på hvad sätt, det gissa vi icke) kombineras med Hans förste politiske guntlings genast. derpå följande vandring. Belgien torde i närvarande stund vara blott en sekundär fråga för Ryssland; alliansen med Norra Amerika är ett vida vigtigare föremål, då man besinnar dess ställning til Frankrike, Detta rikes styrelse må aldrig inbilla sig hafva försonat Ryssland; illegitimitet försonas aldrig i dess ögon, och all skenbar vänskap är blott vapenhvila, blott afvaktan af godt tillfälle. Men icke blifver politiken att anfalla Frankrike i Frankrike. Något annat är på tapeten; och om Belgien ingår i frågan, så sker det endast i andra hand, så. som förevändning. I Frankrikes granskap på andra sidan föregå nu de händelser, som occupera de absoluta monarkernas hela uppmärksamhet. Hvad är Belgien, det svaga, osjelfständiga Belgien, mot de länder sydvest om Frankrike, som nu hålla på att emancipera sig — och som säkert göra det, i fall icke de två Donerne, Carlos och Miguel, understödjas? Men, vare långt ifrån oss att gissa, hvad vederbörande ämna, än mer hvad de kunna! Att man icke på alla håll är aldeles säker på Europas lugn, synes af diverse tecken. Likasom vissa djur och foglar hafva känning af ett förestående väderskifte, så finnas äfven vissa yrken, som ge sina idkare en fin instinkt i politiken. I synnerhet på börser och i penninge-angelägenheter förvärfvas en dylik instinkt — visst icke genom öfvernaturliga medel, utån genom en högt uppöfvad kalkulationskonst, kanske understödd af penningens kraft att bana sig väg äfven till statshemligheter. — Tecken tll dylika instinktlika känningar visa sig. Sålunda berättas, bland annat, att Assurznce-sällskaperna i Antwerpen gifvit. sina agenter ordress att icke meddela assurance mot tillfälligheter, föranledda af krig, eller åtminstone fastställt höga premier. — Statspappershandeln på Londons börs har blifvit trög och priserne fallit, allt i anseende till den hotande ställningen mellan Frankrike och Förenta Staterna samt det förra rikets sjörustningar. En Engelsk tidning innehåller från Frankrike töljande artikel: Sannolikheten af ett krig med Amerika är alltjemt ämnet for mycket samtal i de politiska kretsarna. Konungen befarar en allvarsam brytning, hvilken skulle vara ganska oläglig i händelse af ett krig med Ryssland. Man berättar att Czaren har slutit en oftoch defeusiv allians med de Förenta Staterna; men vi tro det icke. Vi hörde för en tid sedan, att underhandlingar förehades af Ryssland för att få ett vänskapligt förbund med Amerika, eller åtminstone dess fullkomliga neutralitet, ifall Ryssland skulle förklara krig mot någon af de fria styrelserna i Europa.? Tidningsskrifvaren tviflar emedlertid på hela uppgiften. Le Tems förklarar sammanhanget med alliansen så, att Ryssland lofvat skaffa Förenta Staterna en depot i Arkipelagen; man talte om en ö mellan Rhodus och Candia, som skulle förvärfvas antingen med pengar eller, vapen. Holland och Sardinien skola vara intagna i samma traktat. Skulle det nu bekräfta sig, som icke osannolikt är, att en expedition, befraktad af så många höga redare. kommer att afgå från Sardimen till Spanien, så kan Gr. Orlows resa ännu lättare förklaras, utan att tänka det ringaste på Belgien. En i Neapel utkommande tidning berättar om en a re . 21 oa PA 10 Ar 2 . 2 . I oe