Aftonbladet – 12 december 1835, sida 3

som upprepar ljudet 18 gånger. — Simonetta är en villa, som ligger två timmars väg ifrån staden Milano, till höger, då man reser ut ifrån Porta Tenaglia. Den uppbygdes af Guvernören 1r Hertigdömet Milano, Don Ferrante Gonzaga, år 13352; men beboddes aldrig af honom, ty genom förföljelser blef han tvungen att ifrån Milano flytta till Brässel. Hans villa inköptes ar familjen Simonetta, som för 89 år tillbaka renoverade byggnaden. Denna står alldeles ensam i midten af stora -ängsfält, och har ett dystert utseende, som ännu mera förökas genom de omgifvande höga träden, hvilka ej blott bortskymma ljuset, utan ock insvepa hela byggnaden uti ett alltjemt fortfarande töcken. Den yttre facaden bildar trenne ofvan hvarandra, på svaga kolonner hvilande hvalfbågar, hvarigenom alltsammans mera. liknar en Kinesisk pagod än en Italiensk byggnad. Huset har tre flyglar, med en å tre sidor kringbygd gårdsplan, som på den fjerde sidan är i kommunikation med öppna fältet. Det är på denna plan, eller rättare ifrån den ena väggen till den andra, :som det märkvärdiga eko låter böra sig. Den ena af de mot gården vända våggarna har alldeles ingen öppning, och på den motsatta finnas blott några få fönster. Ifrån det innersta af dessa fönster, eller det, som ligger uti det inre hörnet af byggnaden, utvecklar sig detta eko. Sträcker sig någon ut ifrån fönstret och upphäfver ett skrattljud, så höres genast ett långt flinande, som liknar en satanisk chorus; slår man flata händerna tillsammans, så höres en handklappning så stark som på teatern; aflossar man en pistol, så får man höra hela batteri-salfvor. Sjelfva detta eko begynner ganska bestämdt, aftager sedan småningom och slutar :med ett oredigt dån. Räknar man antalet af ljudets återstudsningar, så finner man dem uppgå ända till 20: fordom utgjorde de 36, men förminskades, sedan man nedtagit en bakom den genljudande väggen befintlig bofällig hvalfgång. — Intrycket af detta eko är obeskrifligt och gränsar nästan till det gåtlika. Man föll på den tanken, att göra ett försok med melodiska och harmoniska toner; men nu hördes intet genljud, eller på sin höjd en ganska svag efterklang. Man gjorde derefter försök med serskilta blås-instrumenter, såsom flöjter, klarinetter, hautboör, fagotter, äfvensom med sträng-instrumenter, såsom violiner och violonceller; men eko gaf icke något svar på dessa filharmoniska utmaningar. Men vid ett försok med basun, upprepades det starka ljudet deraf så, att man trodde sig höra en krigisk appell af hundrade basuner. Härigenom öfvertygade man sig, att ljudets vibrationer böra vara både starka och bestämda, för att med tydlighet kunna återstudsa. — Oaktadt alla forskningar, har det likväl icke lyckats att upptäcka orsakerna till detta besynnerliga eko. Det gifves så många omständigheter, som medverka till ett så utomordentligt: fenomen, att man svårligen kan hoppas att någonsin tillfredsställande förklara sig detsamma. (Journalen.) SERNER TNE NT SEEK T SOnN FREDEN AON RT FDR TADETORAA