Aftonbladet – 8 december 1835, sida 2

OM EUROPAS NÄRVARANDE POLITISKA STÄLLNING. Vi meddelade för kort sedan, till upplysande af åtskilliga omständigheter i de å bane bragta Amerikan ska frågorna, en från en Nord-Amerikansk tidskrift hemtad artikel, angående inflyttningarna till Förerta Staterna och naturen af de olägenheter, hvarmed republiken i detta afseende hotas. Det bifall, vi hört skänkas denna uppsats, såväl hvad beträffar de den uttalade stora och filanthropiska åsigter, som den värdiga och filosofiska styrkan i sjelfva diskussionen, har uppmanat oss att ur samma tidskrift låna en annan, angående Europas närvarande politiska belägenhet. Artikeln ar föranledd af De la Mennaiss En troendes ord; meddelandet af de resonnemanger den serskildt öfver detta ryktbara arbete innehåller, vore emedlert:d hufvudsskligen ett upprepande af hvad äfven härstädes förut blifvit derom sagdt, och vi gå dem derföre förbi ; hvaremot vi förmoda, att den deraf framkallade allmänna expo seen ofver Europeiska forhållanderna, för dess träffande opartiska omdömen, dess energiska, bjerta teckningar, utan tvifvel med noje skola läsas in extenso. Utan att vidare undersöka författarens motiver, — yttrar vår Nordamerikan, efter att hafva vidrört förhållandet med Abbd De la Mennaiss politiska orhvändelse, — finna vi i Frankrikes närvarande belägenhet tillsäckligt ämne till förklarandet af ett sådant fenomen, som En troendes ord. — För oss på så långt afstånd är detta verk isynnerhet interessant, såsom ett af tidens märkvärdigaste tecken. — Dylika arbeten äro icke resultater af vanliga omständigheter; de se aldrig dagsljuset i tider af lugn och fred och en stadgad frihet. Endast då, nar förtrycket och friheten rusta sig till strids emot hvarandra, när principerna vackla, när det yrkas rått, utan att den erkännes, när maktens kolossala skugga med sitt dödande inflytande breder allt vidare sin natt, endast då utveckla sig dessa mörka förebud och tidens tecken, bådande förvirring och kamp, och slående monarkerna med bäfvan för ödets skiftenJådan är sakernas nuvarande ställning i Frankrike, Ehuru styrelsen är stark nog och konungen Sitter på sin thron kanske så säkert som trots någon i kristenheten, försiggår likväl under allt detta i landet en stor revolution, börjad för minst ett sekel sedan och må. hånda icke ämnad att sluta inom . än ett århundrade, en revolution inom tolkets sinnen och karakter. — Häfdetecknarne begå ett stort misstag i att framställa för oss resultaterna af en revolution för revolutionen sjelf. Tuit borgerligt krig, en dynastiförändring, eller till och med en förändring i sjelfva styrelsen, upp höjandet på thronen af en förste, och fördrifvandet eller dödandet af en annan, äro icke det, som utgör en revolution; de äro blott dess verkningar, men grunden i hela folkets sinnen, och ursprunget till henne ligger t och hon fortfår Så länge som förändringen 1 dem eger råm. För den filosofiska betraktaren begynte Franska revolutionen redan med Ludvig den XIV:s regering, och har i ehejdadt lopp fortgatt under årens och skiftenas i