Aftonbladet – 8 december 1835, sida 1

UTRIEES. Kantonen ..Basellandskap i Schweitz har för någon tid sedan vägrat en fransysk Israelit, H:r Wahl i Möhlhausen, rättigheten att köpa. jordegendom i kantonen, och en diplomatisk notvexel har i anledning deraf upstått mellan kantonen och fransyska regeringen, samt haft till följd att Frankrike afbrutit alla förhållanden med berörde kanton. Den 5 i förra månaden begåfvo sig Israelitiska central-konsistorinm och departementalkonsistorium i Paris till Tuilerierna, för att aflägga tacksägelse för det skydd,. som Konungen härigenom visat deras religion. Vicepresidenten i central-konsistorium, Hr Cremieux, förde ordet, och erinrade i sitt tal. om de hinder för utöfvande af :flera medborgerliga rättigheter; . s8om ännu ligga i vägen för Israeliterna i åtskilliga länder i Europa, och deribland England och Schweitz. Han slöt-på följande sätt: En dag Sire! skall på ett af. historiens blad läsas: I nittonde århundradet tvekade Europa att sanktionera grundsatsen af kultens frihet. Främst bland alla Konungar tillhörde Ludvig Filip äran, att utöfva denna grundsats; han förkunnade den högt och understödde den med kraft; han förberedde och tryggade dess seger, som är så nödvändig för mensklighetens lycka. Man skal i en framtid afundas Fransmännens Konung denna ära ; men den tillhörer från denna dag Ers Maj:t, som så väl förstått sin tid och den nation, hvars stora öden E, Maj:t länkar. Härull svarade Konungen : Ja, jag nar alltid ansett de åtgärder för orättvisa, och opolitiska, som på grund af olikhet i rehgiös tro uppstälde olikhet i samhällsqualifikationer mellan medborgare af en och samma nation. Såsom Konung har jag upprätthållit grundsatsen af jemnlikaet i detta hänseende, och redan flera gånger betygat huru mycken, gläjde det gjorde mig, att det blifvit mig förbehållet, att göra tillämpningen af denna grundsats. Jag hoppas att den blir allmän, och önskar det högligen. Jag tror att detta skulle vara i alla folkslags väl förstådda interesse, och förnuftet måste till slut segra öfver fördomarne, hksom vattnet omsider droppvis genomborrar den hårdaste klippa. Sådane äro åtminstone mina önskningar och mina förhoppningar; men jag kan icke blanda mig i det, som föregår i andra länder, såvida icke Fransyska interessen, såsom händelsen varit i kantonen Basel-landskap, derigenom trädas för nära. Jag tillstår att det var för mig ganska angenämt, att vid detta tillfälle kunna på det tydligaste visa, att under min regering alla Fransmän åtnjuta lika rättigheter, och att alla skyddas lika af min styrelse. Jag hoppas att mina bemödanden icke skola vara fruktlösa, och att i den sak, hvarom J nu talat med mig, kantonen skall återtaga ett beslut, hvilket strider lika mycket mot våra traktater med Schweitz, som mot andan af det tidehvarf hvari vi lefva. Jag för min del anser mig lycklig, att hafva föregått med exempel af eder fullkomliga emancipation, och tackar eder för den : rättvisa, J låtit vederfaras mina handlingar och mina afsigter. Jag är ganska rörd öfver allt hvad J sagt mig. MSE SA Ds ARS RAR RR NAR TA NESSLE EST ROSEN oe VISE) Ve DSELMERE NANDE dh VARE en FYR Ne