Aftonbladet – 4 december 1835, sida 1

TEA ATA AV BPT tek METADATA RT KATA TENN TT ELAN RYSSARNA SORG NART SN UTRIKES. Med de på förmiddagen ankomna utländska poster erhöllos tidningar från Paris af d. 21, från London af d. 24, samt från Hamburg af d. 27 November. ÖOiver London gå underrättelserna från Paris till och med den 21. Spanien. (Till den 12 Nov. från Madrid, något sednare från gränsen). Moniteurens uppgift om Cordovas tåg till Pampluna lärer icke hålla streck; tvärtom lärer han, efter sin förening med Anglo-Christions, hafva stadnat vid Vittoria, men detacherat Gen. Oroa, med 4000 man, mot Pampluna, för att upphäfva dess belägring af Carlisterna, hvilket ock lyckats. Det hade berättats, att Cordova låg blesserad och sjuk i Wittoria; men det har befännits ogrundadi. — I Galizien ökas QCarlistbanden, hvarföre regeringen afsatt GeneralCapitainen derstädes, Morillo, hvars overksamhet detta tillskrefs, och till hans efterträdare satt Gen. Latre. I Valencia deremot skall det hafva lyckats att alldeles utrota Carlisternas band. Vissa tidningar uppgifva en af Don Carlos uppgjord stor operationsplan, enligt hvilken krigsskådeplatsen skulle förläggas till Castilien , Catalonien och Arragonien. Ingen underrättelse finnes emel lertid om planens verklighet, än mindre om dess framgång. Säkert är deremot, att pretendenten utnämnt Don Sebastian till sin General-Adjutant. Moniteuren berättar, enligt telegraf-depeche från Bayonne af den 18 Nov., att en bataljon af Främlingslegionen, på marchen från Jaca till Sos, stött på den Carlistiska expeditionen till Aragonien och vid Verdun tvungit den att vända om, ehuru Carlisterne voro fyra gånger manstarkare än bataljonen. — D. 6 Nov. skall, enligt trovärdiga uppgifter, vid -Tremp en skarp fäktning hafva förefallit (emellan hvilka? det nämnes icke), hvarvid Carlisterne förlorat 100 i döda och lika många i sårade. Sedan skola de, på sitt återtåg till Peubla de Segura, hafva lidit en ytterligare betydlig förlust. I Tremp stodo 5000 Christinos; de hade begynt sin rörelse ifrån Nedre Catalonien, för att tillbakadrifva rebellerne in i bergen. Mina ämnade sig äfven till ett anfall på guerillorna, som befinna sig omkring Larga; men man visste ännu ingenting om utgången. I Öfra Arragonien var temligen lugnt; der fanns blott ett rebellband, 12 a 1500 man starkt, under Quilez, vid Calatayud. i I politiskt afseende äro underrättelserna från Spanien af föga vigt. Kamrarne hade haft förberedande sessioner, vid hvilka val af provisoriska president och sekreterare skett, och de hade visat symptomer, som icke äro synnerligen gynnande för Mendizabalska styrelsen. Det kunghga Statutets anhängare hade lidit ett slags nederlag hos prokuradorerne, då de icke kunnat lyckas att få sin presidents-kandidat, Ochoa, vald, utan den liberale, Isturiz, erhöll pluralitet , äfvensom två liberale blefvo utsedde till sekreterare. Valet var i sig sjelft af föga vigt, då definitift presidentsval skulle inträffa först efter Cortes högtidliga öppnande den 16 Nov.; men det bevisade emellertid, hurudan andan var bland de redan tillstädeskomna prokuradorerne, och att det kungliga statutet icke är, såsom man önskat, i säkerhet för, väsendtliga förändringar eller fullkomlig omstörtning. — Ex-Ministrarne Martinez de la Bosa och Torreno voro närvarande i kammaren och lära hafva röstat för-regeringens kandidat. — Af den skedda voteringen tror man sig emellertid icke kunna sluta något bestämdt till den blifvande pluraliteten , emedan kammaren icke var på