Jalla OC BeEnNoOonSKada Hvar acth Uvadad Som val, Hvad som ar, eller: hvad som kan komma. Dessa äro de värsta hinder, som ligga i vägen för Don Carlos, Zumalacarreguy gjöt omkring honom en nimbus, och denna nimbus tyckes försvinna. Så länge, emellertid, faran afrevolutionära excesser hotar, kan man vara .öfvertygad, att Fransyska kabinettet väl icke önskar Don GCarlos -se-: gren, men ändok gerna vill genom honom hålla demagogerne i schack. Detta kabinett önskade; , aldrig i afseende på Spanien annat än ett slags Justemilieu, först genom Zea, sedan genom Martmez de la Rosa, så genom Toreno, och nu, om allt går lyckligt och väl, genom Mendizabal. . Det darrar i alla leder för en konstituerad revolutionär. anda på Spanska kalfön, och det är lätt att begripa hvarföre: denna anda skulle städse blifva en stödjeoch reaktions-punkt för republikanerne i Frankrike. Om de också icke skulle kunna räkna på Spanska hjelptruppar, så hölles dock Frankrikes inre pohtik i ständig skakning, man afnötte sina krafter mot den gamla fienden, han upphörde icke att låta tala om sig, ingen moralisk fred vore möjlig, och uppgiften för framtiden blefve då alltid konsolideringen af den nya medborgaremonarkien, emot ett republikanskt chaos å andra sidan. os Paris d. 31 Oct. 1835. Hr von Pahlen har icke .sammanträffat med Konungen af Belgien, långt mindre gjort honom sin uppvaktning. Dagen före den diner, Hertigen af Broglie gaf åt Konung Leopold, besökte Er Mason Grefve Pahlen, för att göra sin kollegas ursäkt att han icke bjudit Ryske ambassadören, emedan Belgien ännu icke blifvit definitift erkändt af Ryssland. I går gaf deremot Hr Maison Ryske ambassadören en diner, till hvilken alla :härvarande förnäma Ryssar och alla diplomater, med widantag af de från Spanien och Belgien, voro inwviterade. Måhända kan hvad som nu blifvit nämndt förklara den artikel, hvilken i dag läses i Journal des Debats, och hvari talas om Rysslands svaghet och nödvändigheten för denna makt, just i anseende till. denna svaghet, att alltjemt söka utvidgning och förstoring. Denna artikel kommer utan tvifvel att väcka lika stort uppseende, som de föregående, i samma blad rörande Spanien. Men det är besynnerligt nog, att man fäster så mycken vigt vid denna tidnings yttranden, då man HNkvist så ofta sett huru han alltjemt sadlar om, och i dag försvarar åsigter, som äro rakt !stridande mot dem han försvarat i går. Uppsatserne i denna journal ägde alldrig något stort politiskt värde, ty den begagnas blott af doktrinärerne för genomdrifvande af deras afsigter för ögonblicket. Då Journal des Debats skref emot Spanien och för Carl V, trodde man att ministrarne ändrat sitt system i denna riktning, och politiserade deröfver och byggde slott i luften. I dag åter är den helt och hållet för Drottningen, ty ändamålet: att ingifva Mendizabal farhågor — och något annat hade de så ofta omtalta artiklarne ej är uppnådt. På samma sätt med de Engelska angelägenheterne: i går fiende, i dag vän. Artikeln i dag, öfver Ryssland, har för afsigt att få Ryska ambassadören medgörligare, derigenom att man visar honom att man känner Rysslands svaga sidor, att man är i stånd ingifva folken misstroende mot denna makt. Det är blott ett prof på uppskrämnings-politiken. Lyckas det doktrinärerne med den Ryske gesanten, så få vi måhända om 14 dagar läsa en formlig återkallelse af hvad som nu blifvit påstådt. Det är möjligt, att Debats med denna artikel tillika har för afsigt att göra Engelsmännen ett nöje, och på detta sätt motsvara de försonliga yttranderne i Engelska bladen. — Ur samma synpunkt bör den artikel bedömmas, som i förrgår stod i samma jurnal, rörande: Grekland. Utom det att Debars härvid uppfattar flera facta rent af falskt, och synes hafva förgätit att t. ex. afsändandet af truppar från Bäjern till Grekland utgjorde vilkor af en traktat, i hvilken Frankrike sjelf var en af kontrahenterne, hopar sig i nämnde artikel den ena motsägelsen på den andra mot den politik, som annars följes af det parti, hvars organ Journal des Dåebats är. Under det denna tidnings patroner, de doktrinäre Ministrarne, från Deputerade-kammarens tribun söka visa att Rysslands ställning i Orienten icke hotar med ringaste fara, ser Debats öfverallt och alltid idel faror; under det samma tidninv förklarar, att Spaniorerne ännu icke äro mogna för fia institutioner, fordrar den för Grekerne de allra friaste; under det den redan upptäcker en fara för jemnvigten på fasta landet, om den eller den embetsmannen i Grekland är Ryskt sinnad, yttrar samma jurnal öppet, att Frankrike och England måste bevaka Grekiska regeringen. Genom sådana flyktiga spegelfäkterier hjelpes icke Grekiska folket, utan blott genom en förståndig, insigtsfull och sparsam förvaltning, som förstår att uppsöka landets inre hjelpkällor, och begagna dem med skvousamhet. Grekiska folket behöfver skydd, men icke bevakning af nåeon makt, af Frankrike Illa 1et. som af Rvssland.