Aftonbladet – 21 november 1835, sida 2

—— on —-K— ———7---—————----—— MN TEATER. I FIESKO, SORGESPEL I 5 AKTER AF I SCHILLER. I Detta stycke uppfördes å Kongl. Teatern för första ången sistlidne Måndag på Hr Almlöfs benefice. De esta af våra läsare torde vara så bekanta dermed att någon redogörelse för innehållet icke behöfves, och den, som saknar en sådan bekantskap, tillstyrka vi att föra den; genom läsningen af Schillers arbeten: Hvarör icke genom dess åskådande från teatern? torde man fråga. Vi vilja icke heller afråda derifrån, men tro, att man får ett fördelaktigare begrepp derom, 1 fall man-läser det, än om man ser det. Man märker i förra fallet mera förtjensterna, men i det senare mera felen. Stycket far, liksom Röfvarena och Kabal och Kärlek, Schillers ungdomsfoster, och tillhörde det första stadium på hans författarebana. Denna tid åf ett stort snilles danivg är alltid interessant att känna, och sådana skrifter böra ej felas i samlingen deraf. Man får derigenom ett begrepp om den bildningsprocess han genomgått; man får se, huru öfvermåttet af krafter spritter och sjuder i ynglingens ådror, och arbetar på, att skapa sig en form. Man igenkänner symtomerna af sublimt geni, men som ännu icke blifvit ense med sig sjelf om sin framtida rigtning. Det faller : vid. läsningen mgen in, att tadla ynglingens ofullkomligheter, hags öfverdrift, hans bålstorhet, hans