Angående Ynglingen Frans Westerlunds vållande till drängen Kumlanders död, hvarom nämndes i Lördagsbladet, innehåller Stockholms Dagblad i dag följande ytterligare detaljer: Drängen Kumlander hade hela Torsdagen den 5 dennes varit drucken samt oförmögen att sköta sina göromål. På aftonen lärer han varit i någon ordväxling med sin Husbondes i samma hus boende Svärfader och Svåger, hvilken sistnämndes namn är Frans Westerlund , en yngling om 17 eller 18 år, som någon tid varit sjöman, suttit. på Korrektionshuset samt undergått bestraflning för olofliga tillgrepp. Öfver Kumlanders förhållande uppbragt, hade Westerlund utgått i förstugan, fattat posto vid den till nedra våningen ledande trappa samt der inväntat Kumlander. Till ett par i samma hus boende pigor, hvilka under tiden utkommit i förstugan, hade Westerlund yttrat, att han afbidade Kumlanders ankomst, för att hjelpa den sakramenskade rackarn utföre trappan. Detta verkställde äfven Westerlund på följande sätt. När Kumlander utkom i förstugan och nalkades trappan, fattade Westerlund under en ryslig ed, honom i kläderna och vräkte honom handlöst hufvudstupa utför den tio steg höga trappan. Af bullret tillstädeskomne personer funno då Kumlander liggande i förstugan biodig och utan sansning. Han upphjelptes och sattes på ett i förstugan varande halftupankärl, men ville icke iåta föra sig tillbaka trappan uppför, till sitt rum. Sedan Kumlander åter någorlunda hemtat sig, iemmades han ensam på ett ögonblick, hvilket han begagnade att aflägsna sig, men blef efter en stunds förlopp hemburen af ett par okände karlar, hvilka uppgifvit, att de funnit honom liggande på gatan i Tyska Kyrkobrinket. Kumlander blef då laggd i sin säng och hade ännu lif påföljande morgon kl. half 9; men en halt timma derefter var han död. Det af andra StadsLäkarer. Herr Åssessoren af Grubbens, efter å Kumlanders döda kropp anställd medico legal besittning, utfärdade bevis innehåller, att Kumlander fatt ett så svår slåg i hufvudet, att blodsutgjutningar deraf uppstått inom hufvudskaälen och en större fraktur å densamma förorsakats , hvilka skador äro ovilkorligen dödande. Wid flera förhör, som, i anledning häraf, varit hållne i Kongl. Poliskamimaren, har Frans Westerlund alldeles nekat, att han haft de yttranden om Kumlander, som blifvit omtalade, eller i ringaste måtto varit vållande till