Aftonbladet – 13 november 1835, sida 1

sedan någon tid försatt sig. Englands inflytande i Madrid har, alltsedan Mendizabals anträde till styrelsen, komplett ullintetgjort. Fransyska kabinettets; och såväl detta, som konsolideringen af denne mini sters system, förer nu åter Ludwg Filip mot Drotiningens regering. Journal de Paris tinner numera Mendizabal var en ståtlig man, och har, vid en närmare skärskådan af sakernes sammanhang, helt plötsligen upptäckt, ait han icke alls gjort några koncessioner, ehuru samma jurnal i 4ere veckor alltjemnt predikat, att hela hans system ej vore annat än en kedja af idel ko.cessioner åt den revolutionära anda, som olyckligtvis utbrustit i Spanien. Det är i synnerhet den. omständigheten, att de Cortes, som blifvit sammanrkallade, ej äro konstituerande Cortes, utan Cortes efter Kongl. statutet, som på det innerligaste fägnar Journal de Paris? hjerta, och denna fägnad har öfvergått till Monitörens spalter. Fransyska kabinettet ser att det, hvarken genom sina intriger eller rodomontader i tidningarne är i stånd att det ringaste hindra sakernas utveckling i Spanien; det söker återvinna sitt inflytande: i Madrid. för att, om möjligt, kunna länka Mendizabals ste; in på samma stråt, som från Tuilerierne utstakades för Martinez de la Bosa och Torenc. Pressen har börjat verket, och dess kattsmekningar mot Mendizabal blir ett nytt skäl för denna minister att, såvida han verkligen menar redligt med frihetens sak, vara på sin vakt mot de trolösa rådslag, som utan tvifvel skola söka art fånga hans öra, för att undergräfva och om Lo möjligt tillintetgöra det verk han företagit sig. Monitören förkunnar nu officielt att Pärsdomstolen d. 16 dennes kommer att sammanträda, för att. börja Fiesehis process. Tryckfrihetsprocesserne mot BonsSens och Quo tidienne hafva emot all förmodan utfallit till de anvklagades fördel. Saken handlade om en artikel, som de båda bladen öfversatt ur Engelska tidningeu The true Sun, och hvari Fransyska regeringens lagförslag tilk pressens fjettrande och juryns omskapninrs målades med mindre smickrande, om också temmeligen sanna, färger. Juryn frikände först Bons Sens, och som detha—de varit en orimlighet att fälla Qubtidienne för samma sak, avarföre det andra bladet blifvit frikändt, så gick äfven den sistnämnde tidningen fri. Epvgelska bladen äro icke särdeles rikhaltiga på nyheter... Hoftidningen förkunnar nu officielt, att parlamentet blifvit prorogeradt till d. 17 December. De ministeriella bladen föresvegla att majoriteten i Underhuset för ministrarne torde komma att visa sig starkare vid den förestående sessionen, än under den förra. Detta resultat skulle uppkomma derigenom, att en del af de såkallade IV awerers (Stanley-Grahamska fractionen) blifvit bragta öfver till den ministeriella sidan. Till Sir E. Cromvell-Disbrowes efterträdare i mini sterposten vid härvarande hof, tillkännagifver officiella bladet att Legationssekreteraren vid missionen i St. Petersburg, Jon Dunchan Bligh blifvit utnämnd. Vid ett offentligt tal, som Lord Russel nyligen hållit, har han formligen förklarat, att han för sin del skulle sätta sig emot den reform af Öfverbuset, som nu allt mer och mer synes blifva efterlängtad i England-i Man har så ofta föru: sett, huru allmänna tänkesättet slutligen fört med sig motsträfvande ministrar, att Lord Russels deklaration icke i det hela kan vara af särdeles betydenhet för sakens slutliga utgång. Får John Bull fast i sitt hufvud, att Öfverhuset måste reformeras, (och till en sådan öfvertygelse synes han vara på god väg), såförmår hvarken Lord Russel eller någon annan Lord att hindra detta verk. Ryktet att Kejsarinnan Marie Louise skulle ämna afsäga sig regeringen öfver Parma motsäges nu på det bestämdaste från Wien. Petersburgska tidningen Det Nordiska biet innehåller åtskilliga notiser om Kejsarens resa. Till Kiew anlände han först kl. 8 om aftonen, men for då direkte till det bekanta grottklostret, der han lät öppna kyrkan, som för tillfället upplystes med några vigda jus, och der Kejsaren tillbragte nära en timma i bond Först sedan han förrättat sin andakt, begaf han sig till sina rum hos Generalguvernören. 4 ven följande da gen bivistade han messan i Sofiakyrkan, och emottog på eftermiddagen, bland andra, Engelska sändebudet Lord Durham. Nämnde Lord hade i Nikolajew spisak middag hos Amiral Lasarew, och dervid föreslagit, ut— om andra skålar, följande. En toast för Ryska flottan! jag önskar, alt hon må hinna höjden af tjenstbar het och styrka, att ständigt ett godt förstånd må råda emellan henne och Storbrittanniens flotts, samt att de båda aldrig må sammanträfla i annan alsigt, än att för ena och bidraga till allmänt gagn och båda staternas ME Rb