Aftonbladet – 7 november 1835, sida 1

. UTLÄNDSK JURNALISTIK. Paris d.16 Okt. 1835. Be politiska angelägenheterna fortfara att befinna sig i en fullkomlig stagnation. Vi lefva i ferier. De få affärer, som äro under diskussion, afhandlas på Auteuil, Hr Guizots landtgård, dit notabiliteterne, ministrarne och Hr de Broglie sjelf begifva sig. Hr Guizot är den verklige konseljpresidenten. Också författas på Auteuil de flesta artiklarne för Journal des debats, hvilka begagnas för att litet friska opp stagnationen på börsen. Der råder för närvarande en sådan likgiltighet, att till och med konferenserne i Töplitz icke haft ringaste verkan på våra speulanter. Man talar sedan ett par dagar om en ministerförändring; men sådana kriser förkunnas så ofta , att man icke rätt kan sätta tro till dem. Förr eller senare måste man göra sig af med Hr Thiers, emedan hans revolutionära anda icke låter förena sig med Hrr Broglies och Guizots åsigter. — Det enda verkliga hindret är Deputeradekammaren, der Hr Thiers har något inflytande. Skulle det emellertid lyckas doktrinärerne; att för sim sak vinna Hrr Sauzet och Passy, annars ganska aktningsvärda män, så skulle de kunna skilja sig vid Hr Thiers och Hr Persil, och derigenom på en gång blifva qvitt en man utan allmänt anseende, som gör sig gällande genom sin vigt i Kammaren; och en minister af stort inflytande hos Konungen, ty uppenbarligen står Hr Persil i särdeles kredit hos Ludvig Filip. Konungen har till och med tillgifvenhet för honom, emedan han ännu aldrig ens i det aldra ringaste satt sig emot hans vilja. Om det blir någon ting af med denna förändring, så kommer den att gå för sig innan Kamrarnes öppnande, som inträffar i de första dagarne af Januari. Somliga af ministrarne skulle vilja sammankalla de Deputerade vid samma tid som Fieschis process börjar, men en mängd Deputerade skulle icke inställa sig, emedan de äro uttröttade af den sista sessionen och vistandet i Paris. Fieschis process sysselsätter allmänna uppmärksamheten i hög gr:d. Enligt de uppgifter jag erhållit från tillförlilig källa, tror man icke att någotdera af våra politiska partier i sjelfva verket har del i ogerningen. Väl skall man kunna bevisa en moralisk medbrottslighet, måhända en sammanpstämmelse af idcer, känslor och afsigter; men hittils känner man blott en enda verklig och afgjord medbrottsling, nemligen Morey, som fanns i samma rum med Fieschi. Hvad Pepin, den andre mest gvaverade, betraftar, så är frå gan huruvida de penningar han lemnat Fieschi voro bestämda till anskaffande af helvetesmaschinen och såsom betalning för ogerningen, eller om de blott iro att anse såsom ett understöd och en handling af väl. görenhet. — Detta senare är dock ganska osannolikt, emedan summan är så betydande. Den utbetaltes vid en tidepunkt, som så nära sammanträffar med förbrytelsen, att härigenom en fråga om medbhrotslighet uppkommer. Hvad Fieschi angår, så är det i sanning en alldeles ovanlig menniska. Hr Pasquier berättar så besynnerliga omständigheter rörande honom och så egna svar af honom, att han måste vara en man af en helt egen sort och prägel, samt utan all instinkt hvarken af godt eller ondt. Ian är ett med anda begäfvadt brutum. Processen kommer således icke att till den grad tillfredsställa nyfikenheten, som man väntat. Det blir ett förhör med en anklagad individ, men gäller ej ett parti, hvarvid vigtiga upplysningar kunnat komma i dagen. Pärsdomstolen kommer att blifya talrikt besatt, och saken blir utan tvifvel utagerad före d. I December, då de stora salongerne i Paris öppnas. — Man frågar hvaran om den så mycket omtalta resan till Fontainebleau blir af, och om de festiviteter, hvarona jurnalerne haft så mycket att berätta, också verkligen komma att äga rum. Första frågan är, om väl nånsig en Fontainebleau-resa, med tillhörande stora föter, pe alvar varit påtänkt. För icke längesedan var jag i Fontainebleau och besåg slottet. Arhetena äro ännu ej på Oo oc . Oo