Aftonbladet – 5 november 1835, sida 2

TIHUL TIUCU HYSS er HEFS FF VAS CR VAR SR TT OO litiska och municipala författningar. Orättvisorna i den Europeiska lagstiftningen hafva sannolikt, derigenom att hon undandrager ens arbete dess rättmätiga frukter och använder en så rundelig del på statens och kyrkans underhåll, beröfvat individen ett tillbörligt förtroende till egna krafter och legat i vägen för denna vana af ihärdig och tålamodig flit, som svårligen med framgång kan inskärpas annat ån i ungdomen och medelst den lifvade förhoppningen om en säker och ansiändig vinst utaf arbetet. Okunniga alltså af nödvändighet och o:keslösa genom bristen af en nyttig eggelse, bilda de sig en förutfattad föreställning om den Amerikanska friheten, som står i alldeles omvändt förhållande till den persons, hvilken yttrade, att penningar vore frib.t, och då de skåda framåt åt sitt adupterade fosterland, sväfvar en målning af rikedom utan möda, af njutning utan omak och bestyr, för deras inbillning, som olyckligtvis sammanblandat tt land med jemlikhet i rättigheter med ett land för ällust och sjellsvåld. Äfven då emigrantens moraliska tillstånd är mera gynnapde, förena sig många omständigheter att försvåra hans upptagande i det stora samhället. rundtomkring honom. Han kan icke undgå att stöta emot de skarpa stötestenarna af mången fördom, som icke alltid utan orsak kommit i vägen på en plats, der emigranten så ofta hämnat sig på individen för den likgihighet, hvarmed hans hdanden och behof blifvit ansedda af staten. Antingen derför de nödstallda varelser, som utan vänner och bekanta bhfvit kastade på. våra stränder, lemnas åt sig sjulfva att lättjas bort sin tid i städernas mörka gömsleu, eller stickas in i statens tjenst, behöfves för dem i båda faller lång tid, för att undergå den nationalisering, som endast vinnes genom en förtrolig kontakt i alla grenar af den privata veirksamheten och det husliga lifvet. vr Emedlertid är det inflytande, emigranten utöfvar på sitt hya fosterland, ingalunda af en negativ eller likgiltig natur. Långt förrän den mnationaliseringsprocess, hvarom vi tala, kunnat blifva fulländad, och följaktligen mnan han genom sina förhållanden i det civila och sociala lifvet hunnit tillegna sig en Amerikans karakter, syften och åsigter, har han rätt till delaktighet i många. af de vigtigaste medborgerliga funktiener. I de flesta staterna äro vilkoren för rosträttighet så beskaffade, att vi frukta de lemna en tillfälle att temligen lätt undandraga sig äfven de qvalifikationer, som erfordras af den allmänna lagen för naturalisering. Stat, kyrka, polis och domaremagt äro sålunda alla lika utsatta för att till; karakter, administration, ändamål, modifieras. genom inverkandet af en individ, som plötsligen blifvit öfverflyttad från ett land, der han icke egde något intresse i ledningen af någondera af dessa ämnen, till ett annat, der alla skrankor äro nerbrutna och hvarje institution underkastad förnumstigheten eller empirismen hos hvar och en, som vårdar sig att kosta på den sin blick eller sint granskning. Under sådana förhåilanden är det icke underligt, om emigranten, olyckligt qvalificerad på förband och numera alldeles bortkommen i sitt plötsliga handbafvande af så nya och obekanta privilegier, nägonging finnes benägen till att med hvad han f. rmår gå den del af samhället tillhanda, som mest är susceptibel af partiska intryck och utsatt för valdsamma och häftiga impulser. Förande med sig alla fordomarna 1 sitt fädernesland och alldeles icke underkastad någon moralisk karantän för densammas rening, förblifver han i sitt nya läge till karakter och opinion densamme som förut. Den verkan, en inflyuning af blandade elementer sålunda måste utöfva på en stats politiska belägenhet, saknar icke upplysande exempel i republikanismens häfder, Montesquieu, i sin teckning af orsakerna till Romerska frihetens fall, kommer till den slutsats, att detia härrörde icke så mycket af rikets oformiliga utvidgning, som af de utan urskillnad utsträckte frioch rättigheterna utaf medborgareskapet. Vi erna icke alldeles förneka, att icke vigtiga olikheter förefinnas mellan de omstäb digheter, under hvilka denna tillväxt af röstägande fick inträde i den Romerska republiken, och dem, under! hvilka en likadan tillökning årligen eger rum i Förenta Staternas politiska censurs. Dessa olikheter måste dä grunda sig på en af de tre suppositioner, antingen, den, att man verkligen här varit nogare på sin vakt i frågan om rösträttighet, eller att de elementer, hvaraf ivflytningen utgöres, sjelfva äro af en bättre be-. skaflenhet, eller att desamma, genom utspridande öfver en större landsträcka och det omedelbara intresse i landets välgång, de i större eller mindre mån vinna, förete ett helt och hållet olika moraliskt skådespel emot Roms hoptröngda, ostadiga och fala befolkning: Om det nu vid undersökning befinnes, att i sjelfva verket högst lösliga kontroller värna den nationella valrätten; att vidare af det antal flyktingar från den gamla verlFT I