Talmaschinen. MHvem vet hvarest den mekaniska vetenskapens triumfer skola stanna? Redan hafva menniskorna lärt sig, att med dess tillhjelp besegra elementerna : vi hafva nyligen meddelat underrättelse om det nya företaget att tillvägabringa en ånbåtsfart mellan Liverpool och Förenta Staterna på 12 dagar; och uti Paris och London återupplifvas redan planerna att flygande göra en promenad mellan dessa verldens båda hufvudstäder. Snart återstår således icke mer, än att uppfinna maschiner som tänka och tala. Den förra bristen har Bab6bage redan tll en del undanröjt genom sin räknemachin, och man vet att förmågan att kalkulera väl, utgör en af tankeförmögenheternas vigtigaste afdelningar. )en senare lofvar nu en Hr J. Faber i Carlsruhe att jemväl afhjelpa. Ett mångårigt studium, förtäljer Carlsruher Zeitung — har fört Hr Faber till den öfvertygelsen, att de artikulerade liud, som bilda språken, kunna af konsten efierhärmas, om man lyckades efterbilda organerna, så att de uppfyllde de dertill erforderliga förrättningar. Också har det efter stora ansträngningar lyckats honom, att konstruera en sådan maschin, hvars kombinationer frambringa verkliga artikulerade ljud, ända till den grad att den uttalar hela ord klart och tydligt. Den inre mekanismen håller han hemlig; man vet blott att de olika ljuden bestämmas genom en mängd små häfstänger, hvilka röras medelst sexton tangenter. Ear eder