Aftonbladet – 30 oktober 1835, sida 1

RRERRRSRRRN RARE tesr arm eEERENEERRE tree ERRRE EEE EEE — A 2 !x—————— -—— — LL SD ————————————— UM —L ——EEEENO nr Mal lor Ratt LERUM al 1ERIIID AIM: KTRS AR: (BERNT ST NORTE ORTER GET ER RDS DOUG LD TÄT BLY FA SYNA EVER ERP TELNR SHS TNG UTRIKES. De med gårdagens utländska poster ankomna tidningar gå från Madrid ull d. 12, från Paris ull d. 17, från London till d. 20, samt från Hamburg till d. 23 dennes. ; i Underrättelserna från Spanien låta detna gången fördelaktigare för regeringen än förliden postdag. Det ser ut som skulle det lyckas Mendizabal att stilla de upprörda sinnena, och återgifva åt Drottningens regering den kraft och autoritet, hvaraf: den nu så länge varit i saknad. Förtroendet hos junterne och folket till hans ärlighet och patriotiska tänkesätt tyckes vara stort — måtte ändan kröna verkei! och inga hofintriger tillintetgöra de frukter, Spamiorerne vänta af de styrelsegrundsatser, denne minister förklarat sig vilja följa vid led ningen af de allmänna angelägenheterne. Den snart förestående Cortes-sessionen blir pröfvostenen för upprigtigheten af det nya systemet, och huruvida det i allt svarar mot Spanska folkets behof och önskningar. Emellertid ser man, att de gifna löftena och de åtgärder Mendizabal redan vidtagit, verkat på sinnena. Juntorne i Cadix och Sevilla hafva upplöst sig, och den i Valencia, hvars president, Gretve Almodovar, ingått i den nya konseljen såsom krigsminister, och vid sin ankomst till Madrid offentligen förklarat att han i allt delade lika tänkesätt paed Mendizabal, kan väl således icke länge fortfara att stå i opposition mot styrelsen. I Barcellona synes folket ej hysa samma förtroende för Mendizabal, som på andra ställen; men det säges att juntan för sin del är hågad underkasta sig regeringen, och afskickat tvenne af sina ledamöter till Madrid med denna förklaring. Annu synes väl Las Navas vara en stötesten; men hans långvariga halt i DespennaPerros ger anledning förmoda, att han både saknar tillräcklig materiel styrka för att kullkasta sakernes närvarande ordning i Madrid, och att regeringens senaste concessioner moraliter försvagat hans kraft. Sedan Mendizabal haft den ene underhandlaren efter den andre i den motspänstige Grefvens högqvarter, har denne slutligen funnit för godt att sjelf infinna sig i Madrid. Vid de senaste brefvens afgång derifrån hade han varit der i tvenne dagar, och hållit täta konferenser med Mendizabals agenter, dock utan att något personligt möte mellan de båda notabiliteterna ägt rum. Las Navas utgick från folksuveränitetens princip, och ville icke lyssna till något förslag, som hade annan utgångspunkt än denna, hvarföre underhandlingen ej ledt till något resultat, och Las MNavas beredde sig att återvända till Despenna-Perros. Regeringen sades dock numera föga frukta honom, dels emedan provinsen Cordova, hvarifrån han är deputerad, underkastat sig, och således desavouerat hans förehafvanden dels (och väl förnämligast) emedan de mest betydande af de södra juntorne antingen redan förklarat sin undergifvenhet för regeringen i Madrid, eller stå i begrepp att göra det. Den senaste åtgärd af det nya kabinettet, som mest bidragit att ingifva förtroende för dess afsigter, är ett cirkulär af inrikesministern rörande tryckfriheten. Regeringen erkänner deri formligen principen af en fin press; men som ämnet är af högsta vigt, så anser den sig icke på egen hand berättigad stifta några lagar för yttranderättens utöfning, utan öfverlemnar detta åt Cortes vid deras instundande sammankomst. En frivillig, utan någon budskickning från pohsen företagen; illumination af Madrid på Drottning Isabellas födelsedag, följde härpå. Regeringens förnämsta bemödande, så snart den fått fria händer för juntorne, går ut på att med all kraft gripa an kriget mot Don Carlos. Regentinnans beslut att på egen bekostnad uppsätta 3:ne jägarebataljoner, hoppades man skola animera en hop af de rika granderne att likaledes uppsätta trupper mot insurgenterne. Juntorne i Caceres och Badajoz hade redan lemnat regeringen understöd af både, manskap och penningar, och 3000 Portugisare voro ankomna på Spanskt gebit. Fördraget med Portugal om en hjelpcorps af 10,000 man hade blifvit undertecknadt i Lissabon den 24 Sept., och resten af trupperne skulle ofördröjligen ga öfver gränsen. I Catalonien skola Drottningens truppar i en träffning besegrat Carlisterne, och tagit 500 fångar. General Evans med sina Engelsmän förhåller sig emellertid passift, dels i anseende till de nästan oöfvervinnerliga svårigheter regntiden lägger i vägen för operationerne, dels, såsom det synes, i väntan på en sådan förening af Spanska ech Portugisiska stridskrafter med hans, att det blir möjligt våga en hufvuddrabbning mot insurgenterne. FR fe to är dan da fr: 19