Aftonbladet – 28 oktober 1835, sida 3

2 troligen, alt den e dast skulle föranteda oroligheter och Psöndrinsar uti Norra Amerikas Vöreata Stater. och mahanda ingentins mindre un en upplösas al con lederationen eller sjeliva EuniensKenvublike. s hvars stioande pohtiska makt och hastigt tlvåäåxande vidusiriella utveckling förorsakar så uycken ero i Easland? ? Dessa Argi egna verba formalia adagaligga hela djupet al den gemenhet som ligger på bottnen afen slik insinuation. Saledes, när ändtligen de semödanden lyckades, för hvilka de största menniskovänner i 40 år arbetat, och när Engelska nationen uppoflrade tjugo millioner pund sterling, eller tvåhuudradefyratio millioner riksdaler, i Svenskt mynt räknadt, för att kunna aterskänka friheten at slafvarne i sina egne kolonier, så synes hufvudsakhga äåndamidet dermed i Argi hjerna icke våra annat an att föranleda oroligheter och söndringar 1 ett annat land. Maste man icke ömka sig ofver ett subjekt, hvars fantasivsicke kan föreställa sig någon högre och ädlare grund tll en handling hvilken står såsom en af de skönaste i civilisationens historia? eller rättare, förtjenar ett sådant subjekt vidare någon medömkan? Men det är icke nog med det infama i denna insinuation ; det öfvervages nästan af dumheten i resonementet. Unionens stigande industriella utveckling förorsakar, säger Argus, mycken oro i sjelfva England , och deta skulle föranleda Engelsmännen tll den önskan, att sprida oro och sövdringar i Förenta Staterna! Litet längre ned heter det: Och framför allt med hvilken jalousie betvaktasej Nordamerikanska industriens jetteiika utveckling och tillvext uader de sista 15 årven 1 följd af det system det så nallade A me FESAmASystem som tidehvarfvets kanske störste Statsman ir Henry Clay, lyckats att i Kongressen ; eenomdrilva och uppräkt hålla i trots af alla Engels ka Daudelsinteressets och polit: kens machinalioner t HvilNen omåätHe fördel för den tll ett verldsmonopoliam sträfvande Euogelska handelsoch fabrikspolitiken skulle det ock ej vara, om den, 2cnom ett slafuppror I Förenta Staterna. samt genom konfederationens sprängning och upplösning i en mängd sinse mellan fientliga och kri ioavde smärre förbund af de Norra Medlersta Södra och Vestra Staterna konde sätta en gräns för deuna Amerikavska industricns hotande tillvext om icke helt och hållet ruinera densamma!? Det behöfs blott en flyktig grauskning för att finna, att detta deraisonnement innehåller lika många mis sstag, som rader. Det ädagalägges icke blott af alla statistiska berättelser från Engiavd, utan hvarje Engelsman eller hver och en som det minsta känner till det landets förhällanden kan upplysa, att Englands handel på Förenta Staterna aldrig varit så vidsträckt som i närvarande ögonblick; att den uppgår till många gånger det belopp som medan dessa stater ännu voro Engelska kolonier, alt den ännu befinner sig uti ett jemnt stigande, och att de Förenta Staterna åro den bästa afsättringsort England äger. Hvilken hög grad a oförstånd eller begår att förvilla måste aa icke ligga till grund för fr amställningen af den tanken, alt England skulle önska inre oroligheter och söndringar inom dessa stater, när man vet att den gilna följden af alla politiska skakningar år en minskad afsättning för industrien och hanzeln, samt når det är konstateradt, att den nuvarande Eng. Ministoren, för att underhålla vänskapen med Unionen, hvilken aldrig varit så fast som nu, söker gå dess styrelse på allt sätt till mötes. En lika stor okunnighet, eller uppsåt alt förvränga ligger uti yttrandet om Clay och det Amerikanska systemet.? Clay, den förnämste förföktaren af prohibitivsystemet i Amerika, ar en skicklig talare; men att Amerikanarne sjelfve icke anse honom för niågon stor statsekonom, utan tvärtom, bevisas deraf, alt hans system, långt ilrån att upprätthållas, wertom förkastades genom den sista tullförfatningen, som stadgade en successiv nedsättning i tullafyrfterna på främmande fabrikater. Skälet härtill var, att Amerikanerne finna det för sig vida förmånligare, att vända sina bemödanden åt jurdbruket och odiingen af homull och tobak, och genom lossande af bauden på handelsfriheten köpa de Engelska manufakturvarorna till bättre pris än de sjelfve skulle kuuna tillverka dem, vän att Ål hon en rygg beskattuing på konsumenten Jemna åt konstladt stöd åt fabrikerna, blou för nöjet att få Betala produkterna dyrare. De veta nogsamt, att de fabriker som äro naturliga för landet, skola uppstå utan yttre hjelp. Den osanning, hvarmed Argus här sökt hjelpa sig, tjenar siledes till ingenting annat, än att visa den kompletta förvirringen i hans egna begrepp. Om någon hederskånsla fanns bos Argus, så skulle han, rattad häraf, erkänna sin glömska; men så långt väuta Vi visserlig lishetens NAN en icke, att han för ärAÄminkar civ. För fet höll se nvttan, som Engelska politiken deraf beraknat, var Å