Aftonbladet – 23 oktober 1835, sida 3

q INofR denna Siat, på Unionens Upplosbllg, och huru de i synnerhet hän tro sig finna ett ocemotsäghgt bevis på det republikanska systemets oduylighet, och det monarkiska styrelsesättets enda saliggörande egenskap. Bekiagligtvis lära dessa illusivner, som vittna om de ädla tänkesätten hos dem som lyda dem, icke bli långvariga. Atminstone bedömes saken annorlunda af dem, om se den på närmare håll. Genom en besynnerlig ödets lek ha vi funnit den Svenska Minerv:s spådomar vederlaggas i en annan Bliinerva, den Kkanadiska, en tidning som utgitves i Montreal, och som ofta innehåller ganska intressanta uppgilier om tillståndet i NordAmerika. Gravnskapet och fortroliga förbindelser sätta nämnde blads redaktion i tillfölle at kärna detta något bättre, ön det är bekant af dess fileuder hos oss, hvilka icke tyckas veta mer derom, än hvad de vilja veta, d. v. s. det onda de beräua eller förutsäga, Arukeln lyder som följer: För att kunna skiifva de förefallra oroligheterra på de amerikanska styrelseformernas räkning, borde de åtminstone hafva något hänseende tll Regeringen; de borde ha varit föranledda af något hat tid de bestaende inrättningarne eller till de personer som åro ställda i spetsen för republiken, men lingt derifrån är administrationen helt och hållet skiljd ifrån dessa händelser, och tjenar icke till förevanning för någon uppresning; tvärtom betygar folket öfverallt sin vördnad för lagarna och sin ullgifvenhet för konstitutonem — Enskildta orsaker hafva vållat hvarje orehghet. 1 Wicksbourg var det spelare som ådragit sig folkets förtrytelse, emedan de ruinerat flere husfåder, och på hvilka man derföre handhaft en alliför brådskande rättvisa; i Pressburg var det en faders ovilja, som anförtrott sin dotter åt en audeli stiftelse, men återfann henne der befläckad till sin heder, och som meddelade sin harm åt sina medborgare, hvilka vero alltför mycket benägne att utkräfva straffet för detta fel. I Louisiana var det predikanterne af slafemancipationen, som ville göra sina läror gällande bland en folkklass, intresserad för slafveriets bibehållande, och som följaktligen gerna underkastat sig martyr-domen; I Lynn, i Buffalo, i Worcester är det tvister mellan arbetarena, hvilka beklagligtvis allt för ofta förefalla på ställen, hvarest menniskor af olika nationer och oförenliga lynnen sammantäfla; I Baltimore var det äfven fråga om slafveriet, som satte vapen i folkets händer; med ett ord, utan att vilja försvara de handlingar af våldsamhet och barbari som blifvit begångna, är det icke desto mindre sannt, att enskildta orsaker och skenbart laghga motiver hafva varit grunden till dessa excesser, och att ingenting som har sammanhang med unionens grundvalar eller styrelsformen, eller förvaltnivgen, har någonstädes låtit märka sig. Upphöre man då att spekulera på våra grannars olyckor; ty theorien bedrager, och man skall alldrig lyckas bevisa, alt det hos dem är republikanismen som leder till brow. Hvilken nation i Europa är väl fii från alla slags oroligheter? hos hvilken är detsom man icke twäffar några störare af den allmänna ordningen? Stor-Brittanien anses visserligen af våra Antagonister som den moraliskt konstitutionella stat, hvilken e bjuder de flesta garantier för folkets luen och lycka. Nå väl! har man icke åfven der sett massakern i Manchesier, fusilladerna i Batheormac, oroligheterna i Dublin, i Bristol och i Managham? Vi vilja icke erindra om allt scm tilldrager sig på serskildia ställen i verlden, 1y frihetens vänner skulle derigenom få alltför stor fördel på sin sida. För en excess, som beflickar en republik, skulle de nemligen kunna framvisa tusende grymheter, som tillhöra de oinskränkta styrelserna. Vi kunna ej sluta denna artikel, utan att söka vederlägga ett system hvaråt våra loyala vilja gilva kredit. De hafva påstått att bristen på militärisk styrka lat känna sig hos Amerikanerne, och att de hbehöfde organisera en armdE för alt sälta en gräns för partiraseriet; vi dela alldeles icke denna mening; tWärtom synes oss detua förestafvadt af hegäret att öka det onda. De stående trupperna äro endast nyttiga emot fienden: men kunna lätt åstadkomma en ökad förbitting, om man vänder deras vapen mot folket. — Soldaten är en passiv varelse, resonerar icke särdeles öfver sina företag, och tror sig alid hafva at göra med främlingar, hvari genom han iger ingen ing som kan återställa lugnet, utan att onödigtvis utgjula blod. Om Ludvig Filip icke hade sitt NationalGarde, skulle hans talrika soldater längesedan hafva föranledt en upresning, som bragt sjelfva hans konpgliga värdighet i fara De Förenta Staterna halva äfven en borgare-milis af en million 3 år detta icke pog för att hålla några upprorstillare i tvgcin ? Lätom oss då icke önska att våra Slanuar måtte söka ctt bolemedel för sine inre oroligheter i sabeln och bajonetwen; dessa hafva för stört monarkiska stater med lika cken Iktubet som