; mänheten, än att man får tillfälle att erfara, huru ytterst I svårt det är att derifrån leda sig till någon verklig öf versigt af hushållningen eller till någon visshet, i hvad mån Statsregleringen är följd eller öfverskriden. Emedlertid har Red. af Dagligt Allehanda sökt att, så mycket möjligt varit, genom införande af serskilda anslagstitlar få något ljus i saken; och frukten af detta visserligen I icke lätta arbete äro åtskilliga rätt kuriösa upplysningar. Vi rekommendera dessa båda artiklar hos våra j Läsare och införa jemväl här ur den sednare artikeln, I som handlar om tredje hufvudtiteln, den del, som angår värfvade armcen och dess anslag. Värfvade Armeen har: a) Lifgardet tll häst 67,446 Rdr b) Kronprinsens Husaär-Regemente 64,738; oc) Svea Lifvarde 93,978; d) Andra Lifgardet 1 93,275; e) Wermlands Vält-JTägare-Regemente 27,163; if) Svea Artilleri-Regemente 143.418; g) Görha d:o 154,568; h) (Kendes d:o 107,439; i) Kavallerioch Antillerihästars remontering 30, 771; k) Artillerihästars underhåll af Rusthållare vid afsutne Kavalleriet 18,209; 1) Fouragering för vårfvade Kavalleriets och Avtilleriets hästar 126,543; summa 932,553 Rdr. Vid denna titel finner man, att anslagen blifvit öfverskridna för Gardes-BRegementena 1) och Kronprinsens Husar-Regemente med icke mindre än 32,540 Rdr; hvaremot besparing ägt rum för Artilleri-Begementiena, till ett belopp af omkring 435,000. Men, frågar läsaren, har då Reg. sparat in på anslagen för Artilleriet, för att gifva åt Gardes-regementena? — och om Arulleriet haft öfverskott, hvaröre fordrades då nya anslag dertll vid sista Riksdag? Härå lemnar Rikshufvudbokslutet intet svar — men om man forskar i 1830 ars Riksdagshandlingar, så finner man, att ett på inI dragning ställdt gröätmingsanslag af icke mindre än 49,330 Bdr för Konungens f. d. värfvade regemente är fördt under Artilleriet och utgår af dess anslag. — Och detta anslag är alldeles icke synligt i Rikshufvudbokslutet! Emedlertid blir resultatet häraf, att Artilleriet i sjelfva verket synes hafva öfverskott, då det måhända haft brist. En annan i ögonen fallande absurditet vid granskning af utgiftstiteln: Värfvade Armeen är, att, oaktadi Räkenskapen under denna rubrik visar en besparing af inalles omkring 16,000 Rdr, så befinnes dock, att Statsverket. af RiksgäldsKontoret begärt er sättning o för bristen å det under samma titel uppförda Fourageringsanslag med omkring 92000 Rdr. Nu fråga vi: är det naturligt, att då Rakenskapen i det:hela visar ett sSäldo, ersättning kan fordras för ett deficit? — och kan någonting vara mer. förvillande, än en sålunda uppställd Räkenskap? i 3:o Beväringen a) Lif-Bevärings-Begementet 24,228; b) Gottlands NationalBeväring 25,585; c) Hallands Beväring 3,560; d) Beväringsmanskapels vapenöfningar: 60.000 Rdr Banko. Härvid företer sig den egna omständigheten, att för Lif-BeväringsRegementet en besparing anmärkes af 1) Enligt den vid 1830 års Paksdag faställda stat voro år 1832 följande anslag uppförde for Lifgardet till Häst: Aflöning kontant 59,570: 29. 6. 1075 tunnor Spannmål 7 870: 46. 6. Remontering c. 12,6355: 40. — Fouragering 45,650: — — Summa 125,7 752: 20. — Härtill kommer beklädnadsmedel från Utrednings-Departementet, som, efter föregående årens beräkning, kan tagas till minst 43,000 Rdr — således inalles för detta Parad-regemente af 400 man 168,752 Rdr 20 sk. bko — och icke destomindre en brist af 7,372 Rdr, med beräkning hvaraf regementet år 1832 koståde något öfver 176, 000 Rdr bko. Begge Fotgardena kosta, enligt samma stat, inalles omkring 284,000 Rdr bko årl. Lägger man härtill omkring 150, 000 för Kronprinsens Husar-Regemente, så sluka dessa fyra regementen ett anslag af 610,000 Rdr bko eller omkring en sjettedel af hela anslaget för försvarsverket och mer ån fem gånger så mycket som användes till Beväringens beklädnad och vapenöfningar (omkring 120,000 Rdr). . Tilläfventyrs skulle en komparatif tabell i dessa m. fl. hänseenden förtjena att al R. St:s Revisorer uppöras. Afven om den numera ej kunde föranleda till anmärkning mot Konungens Rådgifvare, så torde SÅ