Aftonbladet – 16 oktober 1835, sida 1

Den sista uppgiften från Madrid om sakernes ställning är, att Statsrådet Aguillar, bekant för sina högst liberala tänkesätt och en förtrogen vän af grefve de las Navas, bhfvit afsänd till dennes högyvarter, för att stämma honom till försonligare tänkesätt mot ministeren, än han visat i de föregående underhandlingarne. Ifrån Saragossa berättas under den 25 Sept., att man der ämnade vägra mottaga general Palafax såsom generalkapten , till hvilket embete Regentinnan utnämnt honom, och i stället fordrade att få Mina; för öfrigt försäkrades att folket icke ämnade nedlägga vapen förrän Cortes blifvit sammankallade. Juntan hade afsatt sin chef, förre generalkaptenen Montes, hvilken lärer hyckJat sympati med juntan, men i hemlighet sökt motI arbeta dess förehafvanden. I Asturien hade nu äfven en regerings-junta bildat sig, hvilken hade sitt säte i Oviedo. Från krigsteatern äga underrättelserne i närvarande ögonb ick blott ett underordnadt interesse, emedan man tydligen ser, att det ej är der landets öde kommer att afgoras. Från Jacca berättas att 1000 Carlister: blifvit tillfångatagna på särskilta punkter i Navarra, och att dervarande faktion skall vara nästan alldeles förskingrad. För öfrigt ingenting vidare om några krigshändelser. Pariserbladen berätta, att Konung Ludvig Filip helt plötshgen återkommit från Fontainebleau, och att de der tillämnade festivitet erue olifvit på obestämd tid uppskjutne. Detta hade naturligtvis gifvit anledning till en mängd rykten. Man talade om nya oenigheter inom kabinettet, om upptäckten af en republikansk sammansvärjning i Toulouse, i hvilken en mängd underoflicerare voro invecklade, och som föranledt arrestering af 300 personer. . i I departementerna aktioneras de tidningar, som kalla de nya lagarne mot pressen och juryn: Fieschi-lagarne. i Presterne börja redan att allt mer och mer vända si till godo den välvilliga sinnesstämning, Ludvig Filip, efter explosienen af helvetsmachinen, uppenbarat mot det vördige clerus. Vid den nyligen aflidne kompositören Bellinis begrafning hade erkebiskopen af Paris befallt presterskapet att genast lemna kyrkan, ifall fruntimmer infanno sig for att sjunga i den chör, som skulle uppföras vid tullfället (!!) Cherubinis requiem, som var ämnadt att gifvas, kunde af detta skäl icke uppföras i sin ursprunghga skepnad, utan en förändring måste företagas i kompositionen. Hvilken vämjelig skenhelighet och dårskap! En Fransk tidning vill veta, att regeringen lofvat de i Ham inspärrade Carl X:s ex-ministrar en :snar befri: else. Berättelsen synes redan trolig af den likhet i åsigter, som Ludvig Filips politik i senare tiderna visat med deras; men den får en större trovärdighet derigenom, att nämnde tidning uppgifver sjelfva planen för befrielsen på ett sätt, som synes öfverensstämmande med juste milieus varsamma politik. De fyra ex-ministrarne, Polignac, Peyronnet, Chantelauze och Guernon, skulle nemhgen, först vederbörligen förflyttas i ett maison de sante, hvarifrån Chantelauze först skulle utsläppas, såsom fullkomligt purifierad , för att pröfva opinionen, samt de andra följa strax efter. Man trodde sig, genom denna åtgärd, vinna ett antal af de gamla aristokraterna för den nya dynastien. Hr Sauzet, som var advokat åt Hr Chantelauze vid exministrarnes process, skall endast emot löfte om en sådan befrielse för sin protegE hafva ingått på, att öfvertaga föredragningen af det nya trycktvångs-förslaget i Deputerade-Kammaren. Hr Sauzet tros erhålla justitieportföljen efter Hr Persil. En mängd rykten voro i omlopp i Paris angående Hertigens af Orleans giftermål. Sedan man haft anledning tro, att Storfurstinnan Olga från Ryssland, Prinsessan Theodolinda af Leuchtenberg, och en Dotter till Konungen af Wurtemberg voro de föremål, emellan hvilka valet skulle ske, har man helt plötsligt fått anledning gissa på .en ung Spansk prinsessa Isabella Josephina, Dotter af Infanten Francisco de Paula, 14 år gammal. En sådan förbindelse anses såsom förenad med en, efter Donna Marias gifna afslag till Hertigens af Nemours förmälning med henne, af Ludvig Philip antagen politik, hvari ingår såsom beräkning, att få Don Fransisco upphöjd på Spanska thronen. Så till vida synes denna combination icke vara osannolik, som det ifrån Berlin berättas, att den förstnämnda Ryska Storfurstinnan skulle vara i fråga att förmälas med Prins Adalbert, Brorson till Konungen af Preussen, och att denne Prins då vore ämnad att blifva Konung af Polen. Afven Belgernas Konungs hastiga resa till England anses hafva sammanhang med en giftermålsplan. Konun5 gen skall nemlisen söka. att få Engelska thranarfoinoen.