För en vördad allmänhet, som ej tröttnar, att i nödens stund lindra olyckliga medmenniskors lidande, tager man sig friheten till ett ädelmodigt behjertande anmäla den olycka som, natten till den 6 innevarande månad, öfvergick Krono Länsmannen J G. Tobixson (se N:o 134 af Aftonbladet.) Tio års, genom möda och allmänt förtroende, hopspard lösegendom och ett icke brandförsäkradt boningshus å en under arrende innehafvande egendom, blefvo rof för lågorna — Man och Hustru jemte 4 små barn och flera andra närvarande anhöriga, hvilka utan nödiga gångkläder räddades undan lågorne, hafva, näst Gud, en nära 70-årig gammal moder och svärmoder, att tacka för sina lif, men detta var också den sista omvårdnad hon kunde egna åt sina barn; hon dog i deras armar under det lågorna ännu rasade och deras förlust ökades genom en smärtsam saknad af en öm moder. Om någon ädelmodig skulle ömma för de lidande, bar Hr Bokhandlaren Isberg benägit åtagit sig, att emottaga och i sin bokhandel redovisa de gåfvor som kunna inflyta