Aftonbladet – 15 oktober 1835, sida 2

Statstidningen har, i anledning af Svenska Minervas anmärkningar i ett föregående nummer angående Vederbörandes förmenta uraktlåtenhet att anbefalla försigtighetsmått emot pesten, meddelat en af Kommersekollegium redan den 6 sistl. Augusti utfärdad kungörelse om sådana försigtighetsmåtts iakttagande med bomull och andra smittbara varor, som komma från 1Levanten, tillika med underrättelse, att denna kungörelse redan finnes i N:o 435 af Författningssamlingen, några dagar efteråt, införd. Följden häraf har varit, att Minerva i gårdagsbladet uppstämt ett pater peccavi. Tonen är, såsom sig bor, undergifven och bönfallande, och afsticker rätt komiskt emot den vanliga stinna grötmyndighetens. Hon förklarar sin ledsnad att hon måhända mot sin vilja vållat oro i det allmänna; men yttrar sin förhoppning, att hon torde kunna ursäktas, och vill hasta att godtgöra sitt fel medelst författningens införande , o. s. Vv. Vi anse oss böra fästa uppmärksamheten på denna afbön , som vi för öfrigt ingalunda ogilla, egentligen för att visa obilligheten af det stränga klander, hvarmed en del äro färdige vid minsta misstag af en tidning, om det ock genast rättas. När sådant kunnat hända i Svenska Minerva, hvilket snarare borde anses oförlåtligt, då dess Redaktör icke allenast på hela långa veckan icke har annat att göra, än att med sina utlakade och vattenhaltiga produkter fylla tvänne blad, hvilkas innehåll tillsammans icke motsvarar mer än fem spalter af ett Aftonblad, och således icke har någon brådska att skylla på, utan äfven har den fördelen att endast behöfva skrifva en biljett till någon af sina Excellenser? , med en förfrågan i ämnet, så finner hvar och en huru oändligt mycket svårare sådant mnågongång kan vara att undvika i en daglig tidning, som blott för en enda dag lemnar mera att göra, än Sv. Minerva för tvenne veckor, eller på en vecka lika mycket, som Minera på ett fjerdedels år. Serskildt vilja vi erinra, att Minerva ingalunda må söka något skydd för sin drumlighet vid detta tillfälle bakom någon undskyllan, att Redaktionerne af Dagl. Allehanda och Aftonbladet icke lära varit bättre underrättade än hon sjelf. Hvad Aftonbladet beträffar, så har der endast förekommit en insänd uppsats i ämnet, hvars raisonnement helt och hållet och endast grundade sig på och angick Minervas; och vi hemställa till hvar och en, om det kunde vara den minsta anledning att misstro en uppgift af denna beskaffenhet i ett blad, som hämtar sina hufvudsakliga inspirationer från de s. k. gubbarne, hvilka väl måste anses hafva reda på hvad som sker och händer; hvars utgifvare uppträder för att docera för publiken och de öfriga tidningarna med samma anspråksfulla och ofelbara ton som Borgmästaren Andreas Storck i Krakvinckel, och hvilken det numera icke felas mer än, att såsom denne, få karakter af Geheimeråd. —-————