Aftonbladet – 13 oktober 1835, sida 2

nn kad på institutioner. (Bravorop.) För alt trösta oss säger man, att ju mera revolutionen har varit folkets verk, dess mera är regeringen nödsakad att stärka makten och inskränka friheten. Det vill säga, att ju mera ett folk genom sitt mod och sin moderation efter segern har visat sig värdigt friheten, desto mera bör den regering det valt, väpna sig emot det med misstroende och inskränkande åtgärder: (Bravorop)s De nya lagarne hade väl blifvit voterade af kamrarna, men han erkände icke den parlamentariska allmakten så långt. Man hade skickat deputerade att försvara och komplettera de garantier som förvärfvats genom Julirevolutionen men icke för att gifva dementi åt dess löften och förstöra garantierna. Men icke blott kartan hade blifvit våldförd, utan äfven den allmänna moralen. Regeringarna predika vördnad för lagarna och löftens och eders orygglighet, och de hafva rätt, ty deri ligger deras styrka; men de höra också främst af alla gifna exempel af denna vördnad. Och likväl hafva ända ifrån 89 års stora revolution, alla regeringar efter hvarandra, inom någon tid våldfört de löften som de högtidligt svurit. De hafva våldfört dem under den 1toma förevändningen af nödvändigheten att försäkra sitt eget sjelfbeslånd; och det märkvärdiga är, alt de förgåtts, just i följd af detta våldförande. Vår Juliregering tycktes böra undgå detta öde. Kartan skall vara en sanning, var dess fältrop. Erfarenheten af det förflutna ansågs såsom en säkerhet för det tillkommande. Jag frågar Eder; hvad har det blifvit af demna säkerhet? Huru viljen J, att folket hädanefter skall tro på någonting? att det icke skall misstro allt, både menniskor och institutioner. Vi äre i det enskilda lifvet vane, att med hela opinionens förakt brännmärka det minsta afsteg från ett kontrakt, eller ett löfte; huru viljen J, att icke en djup demoralisation och en allmän nedslagenhet skall uppstå, då man ständigt ser det heligaste af kontrakter brytas af hvarje my regering, och åter förnyas fastän det följes al straffet? Huru viljen J förekomma, att icke egennyttan och den råa styrkan öfverallt skola träda i stället för den moraliska kraften? (Bravorop.) M. Hrr. Jag har utpekat det onda; hvad botemedel finnes deremot? . Om kartans våldförande skett genom ordonnanser, så skulle jag svara hvad jag svarade år 1830: Regeringen har satt sig utom lagen; hon har vädjat till den råa styrkan; må styrkan afgöra mellan oss och henne. ) Men det är genom lagar, som det onda är gjordt; det måste derföre botas genom lagar. Han erinrade härefter att det vore valmännens förbindelse att tillvägabringa detta. Det är valmännens vilja, som skall bestämma landets öden. Valmännen hafva kunnat blifva narrade år 1834. De korruptionsmedel, som regeringen, efter restaurationens exempel, icke sparat, kunna verka på valmännen under vanliga omständigheter; men vid stora kriser äro de overksamma; 1827 års val bevisade det. Valmännen hade redan försökt sin styrka. De ville hafva bort pärskapets ärftlighet; och ehuru mycket det kostade på regeringen, så skedde det likväl. ?Låtom oss derföre hysa förtroende tll allmänna opinioneus makt, lagligen uttryckt i valkollegierna. Beredom oss på denna strid, så afgörande för landets framtid; att lyckas deri, är det bästa medlet att bevara oss för våldsamma hvälfningar. Jag känner icke hvad regeringen och dess majoritet kunna ämna mot diskussionsfriheten. Vi veta af erfarenheten, att engång inkomna på reaktionens väg, stadna styrelserna icke; att de retas af sina egna våldsamheter, och blifva mera ömtåliga för yttranderätten, i samma mån som landets anledningar till klagan ökas. Redan hafva hotelser blifvit framförda. I går förklarade man det omöjligt, att regera under associationernes tillvaro. I dag är det pressen och Juryn, som göra denna regering omöjlig; i morgen blifva tribunen och oppositionen hindret för regeringen och källan till allt det onda. Talaren förklarade, att likväl han och hans vänner aldrig skulle öfvergifva den sak de hittills förföktat; och slutade med att föreslå en skål för le courage civil. (Denna benämning kan svårligen med lika få ord öfversättas, men betydelsen förklaras bäst genom följande slutmening af talet :) PDen Fansyska nationen äger ull den högsta grad det mod, som fordras på slagfältet. Pet är detta mod den har att tacka för den största militäriska ära, som H Eg o . . 1 3 . 1: Kl : tllfallit nagot folk i verlden. Må den denill lägga det civila modet. deta mod, som icke tillhör ett ög0nblick, utan alla, utan hela lifstiden ; som har sin grund, icke i höuvförelsen, eler i eu slags berusning utan i det kalla och Jugna förnuftet, detta mod, som icke ATI no oda 2 071 filar HA OCNIR Arn