er Am PR re Aa a —— AA A 22 22 EI De på förmiddagen ankomne utländska poster medförde tidningar från Paris och London af d. 2, samt från Hamburg af d. 6 dennes. Spanien. Alla underrättelser öfverensståmma deri, att Mendizabals ställning visserligen är något kinkig, men att han fortfar att genom koncessioner i liberal anda försöka hämma stormen. Den nya ministeren lärer vara färdig och består af följande: Arguelles, konselj-president, utan portfölj; Gil de la Quadra, inrikes minister; Gomes Beccera, justitie dito; Sancho, kngs d:o; Ulloa, marin d:o; Alava, utrikes d:o, och Mendizabal, finans dito. Att Alava skulle mottaga portföljen, var icke säkert; och i sådant fall troddes Alcala Galiano få den. Från Paris heter det, af den 28 September, att, enligt bref från Madrid af den 23, hade general Jas WNavas, den bekante oppositionsmannen i prokuradores-kammaren, varit i antåg mot Madrid, med 15,000 man, bestående af de sydliga Juntornas kontingenter, och att 3000 man Christinos (förmodligen af de under Latre mot södra juntorna tågande) förenat sig med honom. Man förmodade, att hans aflsigt varit, att proklamera 1812 års konstitution. Preussische Stats-Zeitung säger, att las Navas uttryckligen förklarat detta vara sin afsigt. Samma tidning tillägger, att hans truppar voro samlade blott i Valencia (Andalusien, heter det från ett annat håll) och utgjorde 12,000 man. Gen. Carasco lärer äfven varit på vägen, med truppar från Estemadura. Deras afsigt skulle icke blott hafva varit att proklamera 1812 års grundlag, utan äfven att skilja enkedrottningen från styrelsen och inrätta en regerings-konselj. General Quiroga och en annan af Mendizabals förtrogna hade blifvit afskickade, för att möta dem och förmå dem till återtåg, genom bestämda löften, att prokuradores-kammaren skall genast sammankallas, och det endast för att uppgöra en liberalare vallag, hvarpå Kammaren skulle upplosas och de nya valcollegrerne anmanas att skicka deputerade med vidsträcktare fullmagter. Under dessa vilkor hade de Andalusiska och Estremaduriska trupperne gjort halt, de förra, under las Navas, i Val de Penas, de sednare, under Carasco, i Navalmoral, 30 timmars väg från Madrid. Revista för d. 24 Sept. skall också redan innehålla en mängd artiklar rörande Urtima Cortess sammankallande och om vidare utveckling af de constitutionella garantierna samt ändringar i Kongl. Statutet. Dessa underrättelser äro hemtade ur Messager ; men Journal des DEbats säger sig hvarken kunna bekräfta eller neka dem. Emellertid bekräftas de i allmänhet genom telegrafunderrättelser, som innehålla, att trupparnes framryckande under las Navas c. förmått Mendizabalska ministeren till större concessioner, än förut var ämnadt. Från samma källa erfar man, att Palafoxs, redan i officiella bladet kungjorda, utnämning till General-Capitaine i Arragonien icke blifvit godkänd i Saragossa, och att man icke ämnade emottaga honom, om han komme. Äfven sades Mina icke komma att emottaga öfverbefälet i Catalonien förr, än Cortes blifvit sammankallade. Telegrafen upplyser äfven, att Andalusiska avantgardet kommit till Val de Pennas, att Aranda blifvit afsänd till Las Navas, och att derne utgifvit en proklamation, som andas idel tillgifvenhet för drottningen. De Latreska truppernas öfvergång skall hafva gifvit den förnämsta impulsen till de gjorda ytterligare koncessionerna. Revista berättar fullständigt, huru det tillgått vid detta tillfälle. Bestämda uppgifter saknas ännu, huruvida Juntorne funnit sig belåtna med Mendizabalska minister-combinationen eller icke. Arguelless och Gallianos inträde i regeringen troddes dock komma att göra mer än något annat till sinnenas lugnande. Man vet icke heller, om juntornas beslåt att skicka truppar mot Madrid varit fattadt förr, än Torrenoska ministerens upplösning var känd. Är det fattadt sedan, kan man anse las Navass och de öfrigas rörelser såsom ganska märkvärdiga. Man har om de olika juntornas åtgärder en hop något äldre underrättelser, Som äro binteressanta, och hvilka vi, om tiden medgifver, skola en annan gång fullständigare meddela. Franska Ministern, M. de Raineval, skall hafva afbrutit alla kommunikationer med Spanska regeringen