Article Image
skulle för några år äga öfvervigten, måste fran det ondas art att förstöra sig sjelf, dess böjelse att underhålla och älska oordning, sadane händelser der uppkomma, hvarigenom det goda vinner en segrande öfverlägsenhet, och jemvigten saledes återställes. Följaktligen skall ändå hos folket under tidens längd finnas större dygder än hos det mindre antalet. Några förblanda upplysning med vitterhet, embetskunnighet och börd, och ifrån dem härleda dess ljus; likasom förnuft och erfarenhet ej kunde finnas uti alla stånd, uti alla omständigheter. Desse anse merendels allmänheten såsom en låg okunnig hop, och tro sig hafva rätt dertull från någre narrars omdömen. dem de tagit för allmänhetens, och emedan de se, att hon icke sällan af sine mägtige kan bedragas, och emedan hon stundom tillåter afund eller glömska att störta sine välgörare, och emedan hon länge lider, tiger, och tål oförrätter. En allmänhet kan visserligen till en tid förledas, då alla vägar till dess upplysning blifva stängde; men hon Oo återkommer från sin irring, när den minsta skymt afj ljus får framtränga. Så blefvo Athenienserne, genom den äregirige och ansedde Themistocles, förblindade till den grad, att de dömde den rättrådige Aristides till landsflykt; men vid närmare upplysning blef hjelten hemkallad och belönt, hatet föll på Themistocles ; denne skulle undergått det öde som han beredde sin fiende, om icke den förre varit ädelmodig nog au hisdra det. Socrates angrep lasterne, och fick fiender; men det var icke folket som förorsakade hans olycka; det var hans motståndare, Sophisterne, ett liderligt band som genom nedriga vägar bragt sig upp tll embeten; desse allmönhetens bedragare, vorv de som oöfverhöljde Socrates med skuggor, gäckade honom på teatern, framburo falska vittocn, anklagade honom än för Atheism, än för införande af en skadlig Gudalira ; att han ville omkullkasta den antagna. Tryckeri-konsten var icke uppfunnen. Hvad är friket utan upplysning? Dessa falska rykten togo rötter: och det var naturligt att Socrates ej kunde undgå förföljelse der, hvarest hans fiender suto vid styret. Han hade dock kunnat undfly hämnden, om han icke heldre föredragit den dödsdom, som förvarade hans namn åt odödligheten, deras åt en evig vanära. Så länge sanningen är ett brott, skall ofia ett eller flera århundraden förflyta, innan det stora snille framföodes som, utrustadt med vishet, kunskaper och mod, oförskräckt vågar tolka hennes lagar. Hvilken törs väpna sin tanke till folkets försvar uti de länder, der de styrande ständigt skaka maktens viggar, och kunna strafla dygden, belöna lasten, förmörka förståndet, krossa motståndaren, förtyda eller glömma lagen, och förföra hopen att besjunga träldomens lof? —— Hvilken? —— ——blott den sällsynta menniska, som brinnande af kärlek till mensklighetens väl och det allmänna bästa, föraktar lifvet, plagorne och döden. Om nationerne hittills mer allmänt varit utan en högre urskillning, har sådant härrört af det förderf, hvaruti de genom upplysningens oredighet och hämmande blifvit sänkte. Tvånget skulle ej vara farligt, om det icke hatade ljus och kunskaper, lemnade de högsta af alla krott ostraffade hos visse personer, under det samma brott hos andre straffas med omensklighet, icke satte sin vilja i den allmänna viljans ställe, icke nyujade elakheten till sina verktyg, icke älskade söndring och förstörelse, kunde tåla förnuftets motstånd, sanningens redlighet. Men Nationerne, väckte ur dvalan, skynda att krossa det hinder tvånget lagt 1 vägen för deras lycksalighet; uti detta beslut synas alla tänkande väsenden öfverenstämma: en Dom år således på jorden för handen; jag menar icke den Dom, der döda menniskor skola uppstå att återtaga sina murkna ben, ur backar, sjöar, grafvar, eller ur luften, der de flere sekler, bundrade gånger förvandlade och upplöste i lätta dunster, flugit på vadrets vingar; utan detta ar Domen. Ljuset eller Upplysningen har kommit i verlden, hvarigenom förståndets. syn öppnas, och den förmågan erhålles att kunna döma med redlighet, klokhet, rättvisa. Och då skola Samhällen och menniskor å nyo födas, dårskapen bestraffas, menskligheten upphöjas. Tremblez! vous qui repaisez les hommes de mensonges, ou les faites gemir sous Poppression. Vous alles etre juges.

28 september 1835, sida 4

Thumbnail