Aftonbladet – 17 september 1835, sida 1

den 17 September. De på f. m. ankomne utländska poster medförde tidmngar från Paris af den 5, från London af den 8, samt från Hamburg af den 11 dennes. Engelska ministeren och Underhuset hafva ytterligare gifvit efter för Lorderne, och antagit municipal-reformbillen, oaktådt Ofverhuset vägrat gå in på åtskilliga af de amendementer, med hvilka billen återskickades från Underhuset till de oförbätterlige. Det vigtigaste deribland var, att valet af fredsdomare i städerne skulle tillhöra korporationerne. — Tories amendement var att Konungen skulle utse desse funktionärer, och med 144 röster mot 82 beslöto Lorderne att stå fast dervid. För resten hafva de beqvämt sig tll de förändringar, Underhuset gjort af de fleste bland deras andra amendementer. Sedan saken fått denna utgång hos Lorderne, höll Lord Russell en konferens med de mest betydanda liberale ledamöterne af Underhuset, vid hvilken beslöts antaga billen, sådan den till slut utkommit från det såkallade korrektionshuset (så benämnes nu i England Ofverhuset.) Skälen voro: nödvändigheten att så snart som möjligt bringa municipaliteterne under en bättre styrelse än den närvarande; att principen af folkval, hvarpå all god municipalförvaltning hvilar, i billen blifvit erkänd; och slutligen, emedan man alltid ägde öppet att i nästa session afhjelpa de brister, som genom Lordernes procedurer med billen ännu vidlådade densamma. I Underhusets session samma dag (d. 7) om aftonen antogs alltså billen utan omröstning. I det tal Lord Russell höll vid detta tillfälle, förbehöll han uttryckligen Underhuset rättigheten , att i nästa parlaments-session taga initiatvet till sådana ytterligare förbättringar i den nya lagen för municipal-styrelsen; som kunde finnas nödiga. Derjemte tillkännagaf han sin afsigt, att i cirkulär ull samtlige de nya municipal-styrelserna, som nu ofördröjligen komma att väljas, anmoda dem att inkomma med förslag till fredsdomare, och. på förhand underrätta dem att Konungen skulle utnämna de personer, som föreslogos. — Härigenom förlorar således Lordernas amendement, i den punkten, all kraft och verkan. Resultatet af hela denna sak är således: att folket fått någol med utsigt att nästa session få mera, och aut Lorderne så nedsatt sig i allmänna omdömet och ) väckt en sådan ovilja mot sitt Hus, att utan allt tvifvel en betydande modifikation af deras lagstiftningsrätt innan långt kommer att äga rum. Motioner i denna syftning hafva redan, af flere ledamöter i Underhuset, blifvit förkunnade för nästa sess!on , såsom att fråntaga Ofverhuset dess absoluta weto, att införa principen af representation äfven hos Lorderne, att fritaga erkebiskoparne och biskoparne från deras lagstiftare-mödor 0. S. V. Parlamentet troddes blifva prorogeradt d. 10. Sista afdelningen af de för Evansk räkning värfvade trupper afgick den 8 från England till Santander. I Fransyska Pärskammaren har det gått med den så skrytsamt annonserade oppositionen mot trycktvångslagen såsom man kunde förutse. Diplomaten Barante framlade i Kammarens session, den 5, den nedsatta kommissionens betänkande ödfver förslaget, hvari tillstyrkes att Kammaren måtte antaga detsamma in totum et tantum, emedan, då de fleste Deputerade redan lemnat Paris, hvarje amendement hos Pärerne skulle hafva tl! följd eu uppskof med den ifrågavarande lagen, hvilken kommissionen , lika med de Deputerade, I ansåg högst helsosam och nödvändig. Ännu återstod väl sjelfva diskussionen hos Pärerne; men hvad re) I MM — —Ä— —— sultatet deraf blir, är icke ringaste tvifvelsmål underkastadt. I För öfrigt, såvidt vi kunnat finna, ingenting nytt af!